/
/
/

Vården brister i uppföljningar av minnesstörningar efter ECT

den 12 februari 2012 kl. 10:00 Pressmeddelande

Socialstyrelsen har granskat ECT, så kallad elchocksbehandling, och funnit brister i dokumentationen i drygt var tredje granskad patientjournal. Även den psykiatriska vårdens uppföljningar av minnesstörningar och andra kognitiva problem i samband med ECT brister.

– Få vårdgivare har en strukturerad metod för bedömning av störd minnesfunktion eller annan negativ påverkan på minnet av ECT. Vi är varken nöjda med vårdgivarnas information, dokumentation eller uppföljning på området, säger Birgitta Hagström, enhetschef vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning.

Electroconvulsive treatment, ECT, används främst vid svåra depressioner med hög självmordsrisk. Patienten sövs och får ett muskelavslappnande läkemedel och därefter framkallas snabbt övergående epileptisk aktivitet i hjärnan. En oönskad, men vanlig effekt av behandlingen, är kortare minnesstörningar. Det råder dock oklarhet kring hur ofta, hur svåra och i vilken grad patienter får bestående minnesstörningar och vad som är orsaken.

– Vi har fått ta del av patientberättelser där man upplevt att man inte blivit tillräckligt informerad.  ECT är en väldigt omdiskuterad behandlingsmetod och informationen till patienterna behöver anpassas till detta. Det är viktigt att man försäkrar sig om att patienten görs delaktig, säger Mårten Gerle, Socialstyrelsens medicinskt sakkunniga.

Journaler saknar uppgifter

Tillsynen har gjorts i tre av Socialstyrelsens sex regioner och omfattar sju psykiatriska verksamheter med tillhörande anestesiverksamheter. Dessa finns i Norrköping, Linköping, Motala, Göteborg, Mölndal, Huddinge och Stockholm. Socialstyrelsen har granskat 127 patientjournaler, varav 83 patienter är kvinnor och 44 män. I drygt var tredje journal saknas uppgift om patienten fått information om effekterna av ECT.

– När det gäller djupt deprimerade patienter är det ofta minst lika viktigt att informera de anhöriga och närstående, liksom att föra in ett barnperspektiv, då många patienter också är föräldrar, säger Mårten Gerle, Socialstyrelsens medicinskt sakkunniga.

Rätt patienter får ECT

Den mest förekommande diagnosen i tillsynen var depression. Vanligast var att patienterna fick ECT mellan 8 och 15 gånger. 12 patienter hade fått fler än 30 behandlingar, de flesta av dem hade en bipolär eller schizoaffektiv sjukdom. Två patienter hade fått hela 244 respektive 257 behandlingar. I 36 fall rapporterades oönskade effekter av ECT, i huvudsak minnesstörningar. Av dessa 36 patienter fortsatte 27 ändå sin behandling.

– Resultatet visar att rätt grupp patienter får ECT och att för en övervägande del av dem ger behandlingen lindring av symtomen, säger Birgitta Hagström, enhetschef vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning.

Socialstyrelsens tillsyn visar även att det saknas vårdplaner för en fjärdedel av de tvångsvårdade patienterna, trots att det finns ett uttryckligt lagkrav på att en sådan upprättas för dessa patienter. Däremot behöver inte patienterna som behöver ECT vänta på behandlingen annat än vid enstaka undantag.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05

Mer hos oss

Pressrum