Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Landstingen olika bra på att fråga om levnadsvanor

den 12 december 2012 kl. 09:00 Pressmeddelande

Fyra av fem svenskar är positiva till att sjukvården frågar om deras vanor när det gäller tobak, alkohol, mat och motion. Men hur många som faktiskt får frågor om levnadsvanor varierar mellan landstingen. Det visar den första öppna jämförelsen av hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete.

Tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor ligger bakom runt en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. För att förbättra landstingens arbete med att förebygga sjukdomar presenterade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer i november 2011. En central del i riktlinjerna är att sjukvården bör erbjuda patienterna stöd för att minimera ohälsosamma levnadsvanor.

Nu visar Socialstyrelsens öppna jämförelser av hälsoinriktad hälso- och sjukvård att alla landsting ställer frågor om levnadsvanor, men i olika utsträckning. Jämförelserna visar också att:

  • Drygt 80 procent av den vuxna befolkningen tycker att det är bra om läkaren eller någon annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor med dem. Flest positiva patienter finns på Gotland, och minst positiva är de i Kalmar län.
  • Knappt 20 procent av patienterna inom primärvården har fått frågor om alkohol och spridningen är stor i landet, från 13 procent på Gotland till 24 procent i Södermanland.
  • När det gäller tobak har drygt 25 procent av patienterna i primärvården fått frågor om sina vanor. Men det skiljer mellan landstingen – från 22 procent i Norrbotten till 31 procent i Gävleborg.
  • Den psykiatriska öppenvården ställer oftare frågor om levnadsvanor än vad primärvården och den specialiserade öppen- och slutenvården gör. När det gäller motionsvanor har nästan 60 procent av patienterna inom psykiatrisk öppenvård fått frågan, jämfört med drygt 30 procent i primärvården.

– Resultaten visar att det finns goda förutsättningar för landstingen att arbeta med att förebygga sjukdomar. Nästa steg är att vi kommer att utvärdera om hälso- och sjukvårdens arbete räcker till och når rätt patientgrupper, säger Marianne Aggestam, Socialstyrelsens projektledare.

Liten ökning av riskfaktorer hos diabetiker

Jämförelserna visar även att ohälsosamma vanor är vanligare bland 30–60-åringar som redan vårdas för diabetes i primärvården än i befolkningen i stort. Mer än hälften av kvinnorna och hälften av männen har fetma med ett BMI över 30. En av fyra röker och är fysiskt inaktiv. Riskfaktorerna har dessutom ökat något i gruppen de senaste fem åren.

– Att en så stor andel av de vuxna diabetikerna lever med flera riskfaktorer är oroväckande. Det är angeläget att hälso- och sjukvården ökar stödet till de som vill förändra sina levnadsvanor, säger Mona Heurgren, enhetschef på Socialstyrelsen.

Det är första gången som Socialstyrelsen presenterar öppna jämförelser av hur landstingen arbetar med att förebygga sjukdomar och främja hälsa. Jämförelserna har tagits fram i samverkan med Statens folkhälsoinstitut (FHI) samt i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Resultaten bygger flera olika datakällor och undersökningar.