/
/
/

Goda sjukvårdsinsatser efter terrorattentaten i Oslo och Utøya

den 14 augusti 2012 kl. 10:00 Nyhet

Terrordåden i Norge i fjol utsatte den norska sjukvården och krisberedskapen för svåra prövningar. Socialstyrelsen har genomfört en utvärdering, en katastrofmedicinsk observatörsstudie, som berömmer insatserna. Rapporten tar även upp hur Sverige skulle klara av en motsvarande händelse.

– Vi är imponerade av Norges hantering av krisen. Verksamheten med ambulansflyg och helikoptrar är väl utbyggd och specialister vid universitetssjukhusen tog hand om alla traumaskador, säger Åsa Ljungquist, utredare vid Socialstyrelsen.

Omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser krävdes

Den 22 juli 2011 klockan 15.25 detonerade en kraftig sprängladdning i regeringskvarteren i centrala Oslo. Åtta personer dödades och minst 90 personer skadades. Samma eftermiddag kom rapporter om skottlossning på Utøya där många ungdomar som deltog i ett sommarläger arrangerat av Arbeiderpartiets ungdomsförbund befann sig. När polisen grep attentatsmannen hade han dödat 69 människor och skadat 65. 

– I Norge tillsattes en kommission, den 22-juli-kommissjonen, för att utvärdera det norska samhällets hantering av händelserna. Den har bett oss om stöd i form av en Kamedo-rapport, en oberoende erfarenhetsåterföring baserad på intervjuer med personer i hälso- och sjukvården samt skriftligt insamlat material från en mängd aktörer, säger Åsa Ljungquist.

I rapporten redogörs för erfarenheter av arbetet och bland annat framhålls vikten av:

  • katastrofplaner, helst utprovade genom katastrofövningar såsom i Norge, och klara normer för när katastroflarm ska aktiveras samt låg tröskel för allvarliga händelser
  • möjligheter att snabbt kalla in personal vid katastroflarm, mass-sms kan vara till stor hjälp
  • att ambulanssjukvården i Oslo dygnet runt har tillgång till en resurs som är specialutbildad för att leda arbetet på plats
  • behovet av tekniskt stöd vid stora insatser för att lösa problem med dokumentation för beslutsfattare
  • en sammahållen organisation för luftburen ambulansverksamhet, det vill säga både helikoptrar och flygplan, vars motsvarighet saknas i Sverige. Detta är betydelsefullt för att snabbt genomföra transporter av skadade
  • att verksamheter som normalt tar hand om svåra skador efter till exempel skottlossning och explosioner även gör det i en katastrofsituation, ett gott exempel är mottagandet vid Ullevål och Ringerike sjukhus med traumautbildade sjuksköterskor och läkare. Även en snabb sortering och bedömning av patienter utifrån vårdbehov, så kallad triagering är centralt

Rapporten lyfter även hur den norska hälso- och sjukvården klarade av att tillgodose psykosocialt stöd till de drabbade och deras anhöriga under krisen, liksom den stora betydelsen av kommunikationsinsatser och samhällsinformation vid stora katastrofer.

Kontakt

Åsa Ljungquist
075-247 30 28

Susannah Sigurdsson
075-247 30 82