/
/
/

Långvarigt behov av ekonomiskt bistånd oroar

den 16 november 2011 kl. 08:45 Pressmeddelande

För första gången presenteras öppna jämförelser över ekonomiskt bistånd.

– Det går nu att jämföra alla landets kommuner och sätta siffror på utanförskapet. Långvarigheten är det mest oroande. I Stockholm och Malmö finns stadsdelar där hälften av biståndsmottagarna har haft stöd större delen av 2010. En tredjedel har haft stöd i tre år eller längre, säger utredaren Anette Agenmark.

Ekonomiskt bistånd, eller socialbidrag som det tidigare kallades, kan ses som ett mått på hur välmående en kommun eller ett län är, och Socialstyrelsens sammanställning visar att det finns stora skillnader och en ojämlik fördelning i landet.

– Ekonomiskt bistånd är tänkt som en kortvarig lösning vid tillfälliga försörjningsproblem, men vi ser ett oroande långvarigt mottagande, främst i storstadsområdena, men också i de 31 största kommunerna med mellan 50 000 och 200 000 invånare, säger Anette Agenmark och tillägger att detta även gäller resursstarka områden som exempelvis Danderyd och Östermalm i Stockholm.

Även mellan kommuner som liknar varandra finns skillnader. Kostnaden för utbetalt ekonomiskt bistånd per invånare i landet löper från 60 kronor till 5994 kronor och andelen kommuninvånare som fått ekonomiskt bistånd någon gång under 2010 varierar mellan 0,5 procent och 26,3 procent.

Unga och nyinflyttade till Sverige

Ser man till den totala andelen av befolkningen som får ekonomiskt bistånd ser det betydligt bättre ut för storstäderna. Stockholms län har exempelvis en låg andel unga mellan 18 och 24 år som får ekonomiskt bistånd, en grupp där många har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Mer bekymmersamt är det i Mälardalen. I Södermanlands län har drygt 15 procent av de unga ekonomiskt bistånd, och i Östergötlands län ingår vart tionde barn i en familj som har ekonomiskt bistånd.

– Vi ser hål i de generella välfärdssystemen. Är man ung eller nyinflyttad till Sverige så har man ofta inte kvalificerat sig för andra former av stöd om man till exempel blir sjuk eller förlorar jobbet, säger Anette Agenmark.

Hjälp att höja kvaliteten

Halland är ett län som klarar sig bra i jämförelsen. Skogslänen Norrbotten, Jämtland och Västerbotten tillhör också den övre hälften. På vardera sida om rikssnittet ligger de traditionella småföretagarlänen Kronobergs län och Jönköpings län.

– Förhoppningen är att resultatet ska användas både på kommunal och nationell nivå och att det ska leda till reflektion över vilka områden som har förbättringspotential och hur man kan höja kvaliteten i verksamheter som socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och sjukvård, säger Anette Agenmark.

Öppna jämförelser tas fram i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna.

Kontakt

Anette Agenmark
075-247 36 04