/
/
/

Komplettering av nationella riktlinjer för hjärtakärl-läkemedel

den 20 juni 2011 kl. 09:30 Nyhet

Warfarin bör fortfarande vara förstahandsvalet vid behandling av förmaksflimmer för att förebygga stroke. Det rekommenderar Socialstyrelsen i kompletteringen av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård.

Personer med förmaksflimmer och ytterligare riskfaktorer som till exempel högt blodtryck och diabetes löper en betydligt ökad risk att drabbas av stroke. Uppskattningsvis behandlas drygt 80 000 av dessa patienter med läkemedlet warfarin som hittills varit den mest effektiva behandlingen. Det är hälften av alla som borde behandlas. Under det närmaste året kommer det att godkännas flera nya läkemedel som förebygger stroke. Först ut är dabigatran.

– Sjukvården bör dock inte byta behandling för de personer där standardbehandlingen warfarin fungerar bra, säger Lars Grip, professor och verksamhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som lett arbetet med att ta fram de nya rekommendationerna.

Men det finns också grupper för vilka det nya läkemedlet dabigatran kommer att passa bättre. Socialstyrelsen beräknar att detta kommer att leda till ökade kostnader för sjukvården på 290–351 miljoner kronor per år. Om antalet patienter som får behandling kan ökas jämfört med dagens nivå är det också troligt att detta kommer att ge både minskat lidande och besparingar eftersom fler personer inte får stroke.

Ny metod vid klaffel endast för vissa patienter

Socialstyrelsen tar också tagit upp en ny metod för personer med defekta klaffar som gör att hjärtats funktion är allvarligt begränsad. Metoden kallas kateterburen aortaklaffsimplantation.

Socialstyrelsen rekommenderar att patienter som inte bedöms möjliga att operera med öppen klaffkirurgi bör opereras med den nya metoden. Alternativet för dessa patienter är läkemedelsbehandling som inte ger lika stora möjligheter att överleva. Däremot bör patienter som bedöms möjliga att operera med öppen klaffkirurgi fortfarande erbjudas det i första hand.

I riktlinjerna tas också så kallade trombocythämmare upp, prasugrel och ticagrelor. Även här anser Socialstyrelsen att standarbehandlingen klopidogrel fortfarande bör vara förstahandsalternativet.

Sjukvården bedömer konsekvenser

Riktlinjerna är en preliminär version av Komplettering av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård. Syftet med kompletteringen är att stödja sjukvården att föra in de nya läkemedlen och den nya metoden på ett systematiskt sätt.

– Nya metoder och läkemedel som ger bättre effekt till en rimligt kostnad jämfört med de befintliga alternativen är alltid önskvärda, men ibland kan det gå för fort att anamma det nya. Ibland är dessa nya alternativ förknippade med osäkerheter som både kan öka risken för patienten och bli kostsamt för sjukvården, säger Lars Grip.

Nu har sjukvårdens beslutsfattare möjlighet att lämna in konsekvensanalyser och synpunkter på Socialstyrelsens rekommendationer. En slutlig version av riktlinjerna kommer under hösten.

Kontakt

Anders Jakobsson
075-247 38 33

David Svärd
075-247 38 34