/
/
/

Brister på specialister i vårdyrken

den 31 januari 2011 kl. 09:40 Nyhet

Det är fortsatt svårt att rekrytera specialister till vården, särskilt specialistläkare, men även sjuksköterskor med specialistutbildning. Socialstyrelsens rapport över tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal och prognosen för åren 2009-2025 visar också en brist på barnmorskor och tandläkare i Sverige.

– Bristen på specialistläkare är störst, och då framförallt inom de stora specialiteterna: allmän medicin och psykiatri, säger Maria Enggren Zavisic, utredare på Socialstyrelsen.

Regeringens satsning på en successiv ökning av antalet utbildningsplatser för läkare fram till 2015 har medfört en förbättring jämfört med tidigare prognos. 

– Fler utbildningsplatser tillsammans med en senarelagd pensionering i gruppen gör att vi ser en femprocentig ökning av antalet läkare till 2025. Detta utan att vi räknat in den stora grupp läkare som kommer från andra länder. Det är ett trendbrott i utvecklingen för att nå balans för läkarkåren, säger Maria Enggren Zavisic.

Fler vill bli specialistsjuksköterska

Socialstyrelsens studie visar även en positiv utveckling vad gäller specialistsjuksköterskor.

– Under 15 års tid har antalet specialistsjuksköterskor minskat, men år 2010 skedde en positiv förändring då antalet som påbörjade utbildningen ökade med nio procent, säger Maria Enggren Zavisic.

Brist på barnmorskor

Antalet barnmorskor minskar enligt prognosen. Fram till 2025 beräknas yrkesgruppen bli sex procent färre. Sverige har dock en hög andel barnmorskor vid en internationell jämförelse. Barnmorskor är också en yrkesgrupp där många arbetar deltid och kan tänka sig att arbeta fler timmar, enligt Socialstyrelsens undersökning.

Färre tandläkare, fler tandhygienister

Tandläkare är den yrkesgrupp som enligt prognosen minskar mest under kommande år. Detta trots att regeringen även för denna yrkesgrupp gjort en satsning med ökat antal utbildningsplatser. Framförallt är det de stora pensionsavgångarna som gör att tandläkarna kommer att bli mycket färre fram till 2025.

– Tandvårdens kompetenssammansättning och organisation har förändrats och antalet tandhygienister har ökat markant, så det behöver inte vara oroväckande, säger Maria Enggren Zavisic men tillägger att de regionala skillnaderna är stora.

Rörlighet mellan länder

I rapporten finns även uppgifter om utländsk utbildning och arbete utomlands för yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården och tandvården.

– Läkare och tandläkare har en stor rörlighet mellan länder som inte gäller i samma utsträckning för de andra grupperna, säger Maria Enggren Zavisic. Andelen läkare med utländsk utbildning har ökat i svensk hälso- och sjukvård under de senaste tio åren. År 2008 hade drygt 20 procent av läkarna en utländsk utbildning. Enligt Sveriges Tandläkarförbund utbildar sig även allt fler svenskar till tandläkare i andra länder.