/
/
/

Lättare att få bostad för hemlösa personer med schizofreni

den 2 februari 2011 kl. 09:00 Nyhet

Hemlösa personer med schizofreni bör inte behöva uppfylla krav på att till exempel vara drogfria eller att först genomgå psykiatrisk behandling för att få en bostad. Det framgår av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni.

– Tryggheten som ett eget boende ger är en nödvändig grund för att dessa personer ska kunna gå vidare med drogrehabilitering och andra typer av behandling, säger Carina Gustafsson på Socialstyrelsen. Hon har lett arbetet med att ta fram riktlinjerna.

Personer med schizofreni ska inte behöva uppfylla krav för boende 

Idag måste en hemlös person uppfylla en del krav innan han eller hon får en bostad. Det tillvägagångssättet vill Socialstyrelsen att kommunerna ska lämna när det handlar om personer med schizofreni. 

– Vi menar att det inte bara leder till färre hemlösa personer, utan även ett minskat behov av sjukhusvård, fortsätter Carina Gustafsson.

Tidiga samordnade åtgärder viktigt

En person som är nyinsjuknad i psykossjukdom befinner sig i ett allvarligt tillstånd. Därför är det viktigt att kommuner och landsting tidigt erbjuder samordnade åtgärder som kan tillgodose olika behov både hos den sjuka personen och hos dennes anhöriga.

Uppsökande vård och omsorg utförd av tvärprofessionella rekommenderas

Socialstyrelsen rekommenderar att kommuner och landsting arbetar efter den så kallade ACT-modellen (samhällsbaserad uppsökande vård och omsorg). Modellen innebär att stöd, vårdplanering, psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder sker inom ett specialiserat team med tvärprofessionell kompetens. I teamet kan psykiater, psykolog, arbetsterapeut, socionom och psykiatriskt vidareutbildad sjuksköterska med flera ingå. 

Viktigt att göra individen och anhöriga delaktiga i beslutsfattandet

– Det är också viktigt att personalen hjälper dessa personer att vara aktiva och ta ställning till beslut som rör den egna hälsan samt vilken vård och vilket stöd som passar bäst, säger Lena Flyckt, ansvarig för vårdutveckling och forskning inom psykossjukdomar vid Centrum för Psykiatriforskning. Hon har medverkat i arbetet med att ta fram riktlinjernas rekommendationer.

Socialstyrelsen rekommenderar därför att kommuner och landsting följer en modell för delat beslutsfattande som gör personen delaktig i beslut och ansvar för sin vårdplanering. En annan central del är att de anhöriga blir involverade i vården via så kallade familjeinterventioner. Målet med dessa är att minska stressen för både den sjuka personen och för familjen.

Att ha ett arbete motverkar isolering

En annan viktig del av riktlinjerna är rekommendationerna om arbetslivsinriktad rehabilitering.

– Att ha ett arbete att gå till motverkar isolering, utanförskap och ekonomiska problem, säger Lotta Persson som är socialchef i Botkyrka kommun och har medverkat i arbetet med att ta fram riktlinjernas rekommendationer.  

Försöksverksamheter behövs

Ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ligger idag hos flera olika myndigheter. Därför behöver hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverka med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det finns ett behov av försöksverksamheter i samverkan mellan olika berörda myndigheter.

Utbildningsmaterial om åtgärder som rekommenderas men inte används ska översättas

Flera av de åtgärder som Socialstyrelsen rekommenderar används inte i Sverige idag. Rekommendationerna baseras istället på internationella studier. Som ett stöd för kommuner och landsting kommer Socialstyrelsen därför att i nästa steg översätta utbildningsmaterial för dessa åtgärder.