/
/
/

Så kan vården bli mer jämlik

den 22 december 2011 kl. 13:30 Pressmeddelande

Skillnaderna är stora inom den svenska sjukvården. Det handlar om variationer mellan olika regioner, men också mellan olika grupper. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt jämlikheten i vården och ger också en rad rekommendationer för att minska skillnaderna.

Jämlik vård innebär att alla medborgare ska ha samma möjligheter att få vård och behandlas lika, oavsett faktorer som ålder, funktionshinder, bostadsort, utbildning och födelseland. På senare år har många initiativ tagits för att minska olika typer av regionala skillnader.

– Men det finns fortsatta betydande variationer i vården beroende på var i landet man bor. Samtidigt finns det även stora sociala skillnader där frågor om kön, utbildning och vilket land man är född i har betydelse för den vård en person får, säger Ingrid Schmidt som är projektledare vid Socialstyrelsen.

I rapporten ”Ojämna villkor för hälsa och vård” lämnar Socialstyrelsen förslag på vad olika aktörer bör göra för att vården ska bli mer jämlik, till exempel:

  • Fokusera på att utveckla vården i utsatta områden. Förbättra tillgängligheten genom att identifiera och avveckla barriärer inom vården för utsatta grupper, samt utveckla uppsökande verksamhet i områden med hög ohälsa.
  • Förstärka samarbetet mellan psykiatrisk och somatisk vård och satsa på multiprofessionella vårdteam.
  • Den planerade översynen av läkarutbildningen bör ta hänsyn till att det i framtiden behövs mer kompetens inom områden som psykisk ohälsa, äldre vård och inom primär och närsjukvård.
  • Regering och riksdag bör överväga att tillsätta en nationell kommission med syfte att minska sociala och regionala skillnader i hälsa och vård.

Socialstyrelsen kommer att ta fram en samlad strategi för att arbeta med frågor som rör jämlik hälsa och vård.

– I den ingår att driva på utvecklingen för att via register och databaser bättre kunna följa och belysa skillnader i vården för olika grupper i befolkningen. Att utjämna skillnaderna och samtidigt öka patientinflytandet är en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar, säger Petra Otterblad Olausson, som är avdelningschef på Socialstyrelsen.

Rapporten ”Ojämna villkor för hälsa och vård” visar bland annat hur det ser ut med jämlikheten för några utvalda grupper, till exempel:

  • Barn och unga
    Tidiga insatser är centrala men det finns stora regionala skillnader inom skolhälsovården, både när det gäller resurser och organisation. Det behövs också ett tydligare barnperspektiv inom hälso- och sjukvården, till exempel har både tandvården och hälso- och sjukvården stora möjligheter att upptäcka olika typer av misshandel och annan utsatthet hos barn. I fråga om insatser för särskilt utsatta barn pekar olika undersökningar på brister i den vård som ges.
  • Äldre
    Den tid som avsätts för läkare att besöka äldreboenden varierar både mellan olika län och inom länen. Det finns även stora skillnader när det gäller möjligheten för äldre i särskilt boende att få sina läkemedelsordinationer genomgångna av läkare. Flera studier av äldres läkemedelsanvändning visar att äldre kvinnor något oftare ordineras läkemedel som kan orsaka förvirring och fall jämfört med män i samma åldersgrupp. Äldre med enbart grundskoleutbildning löper också större risk att behandlas med riskfyllda kombinationer av läkemedel. Högutbildade äldre får oftare nyare läkemedel mot demens utskrivna jämfört med lågutbildade.
  • Personer med funktionsnedsättning
    Flera studier pekar på att personer med funktionsnedsättning avstår från vård och behandling i högre utsträckning än den övriga befolkningen. Det är också betydligt vanligare att denna grupp avstår av ekonomiska orsaker. Detta beror dels på att personerna har en lägre inkomst, dels på att de redan har omfattande utgifter för hälso- och sjukvård. Undersökningar visar dessutom att personer som har vårdats för psykisk sjukdom löper större risk att dö i förtid av stroke. Även cancerbehandling inleds i ett senare skede och risken för amputation vid diabetes är större i denna grupp än hos den övriga befolkningen.

Kontakt

Ingrid Schmidt
Projektledare
075-247 30 98

Petra Otterblad Olausson
Avdelningschef
075-247 32 42