/
/
/

Prioritering som hänger med i utvecklingen

den 28 april 2011 kl. 08:00 Nyhet
Lars Grip, prioriteringsordförande för kompletteringen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och strokesjukvård.

Lars Grip är ordförande för prioriteringsgruppen som gör prioriteringar för att ge vägledning om vilka läkemedel och metoder som bör användas i första hand, vilka som bör prioriteras lägre och vilka som inte bör användas alls.

Nu pågår arbetet med en komplettering av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård. – Det sker en snabb vetenskaplig utveckling inom de här områdena nu, och vi måste hänga med, säger professor Lars Grip som leder arbetet med att ta fram rekommendationer.

Anledningen till att riktlinjerna från 2008 och 2009 nu kompletteras är att det kommer nya behandlingar och läkemedel i snabb takt. Riktlinjer behövs så att de nya behandlingarna eller läkemedlen införs på ett ordnat sätt. Därför sker kompletteringen redan nu, trots att en fullständig uppdatering av riktlinjerna kommer att ske senare.

– Det är viktligt att vi får ett både jämlikt och ordnat införande av nya preparat och metoder

Nya metoder jämförs med nuvarande

Socialstyrelsen lyfter upp fyra läkemedel; dabigatran, ticagrelor, prasugrel och dronedaron, samt kateterburen aortaklaffsimplantation. Dessa jämförs med läkemedel och metoder som hittills har används.

Professor Lars Grip är ordförande för prioriteringsgruppen, som består av ett tjugotal representanter från olika specialiteter. Gruppen prioriterar olika läkemedel och metoder för att ge vägledning om vilka som bör användas i första hand, och vilka som bör prioriteras lägre eller inte bör användas alls inom hjärtsjukvården. Trots att en del priser på nya läkemedel ännu inte är satta och att forskning pågår, så är det viktigt att göra arbetet redan nu, tycker Lars Grip.

– Jag hoppas att kompletteringen av riktlinjerna ska leda till att vi kan vara i takt med den medicinska utvecklingen. Det sker en snabb vetenskaplig utveckling inom alla de här områdena nu, och vi måste hänga med, säger han.

Fyra heta områden

De fyra områden som tas upp i de nya kompletterande riktlinjerna är kateterburen aortaklaffsimplantation, och nya antikoagulantia, trombocythämmare och antiarytmika. Läs mer om läkemedlen i faktarutan nedan.

– Vi identifierade de här fyra områdena redan förra året. Här har det kommit resultat från nya studier. Visst finns det en del andra nyheter, som medför att vi måste revidera de gamla riktlinjerna, men de här metoderna var inte med alls i det förra arbetet. Därför krävs de här kompletteringarna, säger Lars Grip.

Han menar att inom de här fyra områdena händer saker med sådan fart att det inte går att vänta till den uppdaterade versionen av alla rekommendationer i 2008 års hjärtriktlinjer.

– Det här är behandlingar som har stor betydelse för oss i det dagliga arbetet.

Viktigt prioritera snabbt

Om man inte tar fram riktlinjer för de här områdena nu finns en risk att de nya metoderna börjar användas på ett snabbt och oordnat sätt. Vården riskerar att bli ojämlik över landet. Resurser kan satsas fel.

– Vi kan få en situation där utvecklingen drar iväg och vi får ett helt oordnat införande. Det hände till exempel i fallet med läkemedelsstenten år 2003. Om vi inte arbetar fram riktlinjer kan det innebära att icke färdigutvecklade metoder införs på flera håll, sådana som kanske inte är så bra som vi tror. Det kan också göra att vi missar en riktigt bra ny behandling, som då inte kommer patienter till godo.

Lars Grip poängterar att det viktiga i arbetet med riktlinjerna är att skapa möjligheter för ett både jämlikt och ordnat införande av nya preparat och metoder.

Några förutsättningar är okända

Det finns en generell svårighet inom alla områdena, som inte varit vanlig vid tidigare arbeten med riktlinjer. Inget av de fyra områdena är egentligen moget beträffande kunskap eller förutsättningar. Då priserna ännu inte är satta på läkemedlen dabigatran och ticagrelor måste prioriteringsgruppen utgå från antaganden. En del forskningsresultat ska också presenteras under året, till exempel gällande aortaklaffsimplantationen.

– Vi hanterar rörliga mål eftersom alla förutsättningar ännu inte är kända. Alla fyra områden har osäkerhetsmoment just nu, så det här arbetet är en fortsatt process ett tag till. Att vi kommer in så tidigt i metodernas utveckling är nytt för oss, men viktigt den här gången, säger Lars Grip.

Trots en del ovissheter så tycker han att prioriteringsarbetet har gått väldigt bra, och att prioriteringsgruppen verkligen har satt sig in i arbetet. Den aktuella kompletteringen sker snabbare än tidigare prioriteringsarbeten har gjort, och kan ge vägledning för kommande arbeten.

– Eftersom det sker en snabb utveckling inom våra områden är det bra att hitta en modell för att gå snabbt från kunskapssammanställningar till prioriteringar. Det här arbetet är en bra början. Vi kan lära oss av detta och utveckla processen ytterligare i kommande arbeten, säger Lars Grip.

  • Dabigatran är ett alternativ till wafarin för förebyggande behandling av stroke vid förmaksflimmer.
  • Prasugrel och ticagrelor är två nya läkemedel för att förebygga hjärtinfarkt vid kranskärlssjukdom. De är båda så kallade trombocythämmare och alternativ till läkemedlet klopidogrel.
  • Dronedaron är ett läkemedel som kan ges för att förebygga och behandla rytmrubbningar i hjärtats förmak.
  • Kateterburen aortaklaffsimplantation är en alternativ metod till öppen klaffkirurgi vid aortastenos.

Kontakt

David Svärd
075-247 38 34