Patient i livets slutskede som har trötthetssyndrom (fatigue)

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede som har trötthetssyndrom (fatigue)
  • Åtgärd: Fysiskt träningsprogram kombinerat med stöd och utbildning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget för åtgärdens effekt är motstridigt.

Kommentar: Framtida studier kan komma att ändra rekommendationen.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

Vid trötthetssyndrom hos patienter i livets slutskede har fysisk aktivitet kombinerat med stöd och utbildning

  • motstridiga effekter på patientens symtomlindring (begränsat vetenskapligt underlag)
  • motstridiga effekter på patientens fysiska välbefinnande (begränsat vetenskapligt underlag).

En studie redovisade minskat fysiskt välbefinnande och ökad fatigue över tid i båda grupperna, men inga skillnader återfanns mellan grupperna vid uppföljning [1]. Analyserna visade dock att välbefinnande och fatigue försämrades långsammare i interventionsgruppen än i kontrollgruppen.

I en annan studie rapporterade kontrollgruppen minskad fatigue efter 8 veckor jämfört med interventionsgruppen [2]. Övriga jämförelser efter 4 och 27 veckor visade dock inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

I en tredje studie rapporterades inga statistiskt signifikanta skillnader för fatigue mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen vid uppföljningstillfällena [3]. Interventionsgruppen rapporterade däremot ett bättre fysiskt välbefinnande vid uppföljning efter 4 veckor, men inga signifikanta skillnader mellan grupperna påvisades efter 8 och 27 veckor.

I en fjärde studie rapporterades en signifikant lägre grad av fatigue i interventionsgruppen vid uppföljning efter 6 veckor [4]. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna återfanns dock vid uppföljning efter 3 och 12 veckor.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga kända biverkningar finns beskrivna. Däremot redovisade en studie minskad fatigue i kontrollgruppen jämfört med interventionsgruppen [2].

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 4 randomiserade kontrollerade studier (RCT) från USA [1-3] och Hong Kong [4]. Studierna omfattade sammanlagt 390 patienter med en avancerad eller metastaserad cancersjukdom. I samtliga studier erhöll patienterna palliativ strålbehandling [2-4] eller palliativ cytostatikabehandling [1].

Interventionerna varierade, men alla omfattade någon form av fysiskt träningsprogram kombinerat med stöd och utbildning. I den första studien bestod interventionen av sittande fysisk träning med hjälp av ett 30 minuters videoinspelat träningsprogram [1]. Träningen utfördes 3 gånger i veckan under en period som omfattade 4 cykler av cytostatikabehandling. I den andra och tredje studien ingick en strukturerad multidisciplinär utbildning med fokus på att öka välbefinnande och minska fatigue [2, 3]. Deltagarna i interventionsgruppen deltog i 8 sessioner om 90 minuter, där varje session innehöll 20 [2] respektive 30 minuters fysisk träning [3]. I den fjärde studien bestod interventionen av psykologiskt stöd och utbildningsinsatser, där även muskelavslappning ingick [4].

Kontrollgrupperna i samtliga studier fick fortsätta med sedvanlig vård. I en studie ombads kontrollgruppen fortsätta med normal livsföring och sin vanliga träning [1]. I en annan studie fick kontrollgruppen även individuell information om bland annat strålbehandling [4]. Studiernas uppföljningstid varierade mellan 12 och 27 veckor.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Headley, JA, Ownby, KK, John, LD. The effect of seated exercise on fatigue and quality of life in women with advanced breast cancer. Oncol Nurs Forum. 2004; 31(5):977-83.
  2. Brown, P, Clark, MM, Atherton, P, Huschka, M, Sloan, JA, Gamble, G, et al. Will improvement in quality of life (QOL) impact fatigue in patients receiving radiation therapy for advanced cancer? Am J Clin Oncol. 2006; 29(1):52-8.
  3. Cheville, AL, Girardi, J, Clark, MM, Rummans, TA, Pittelkow, T, Brown, P, et al. Therapeutic exercise during outpatient radiation therapy for advanced cancer: Feasibility and impact on physical well-being. Am J Phys Med Rehabil. 2010; 89(8):611-9.
  4. Chan, CW, Richardson, A, Richardson, J. Managing symptoms in patients with advanced lung cancer during radiotherapy: results of a psychoeducational randomized controlled trial. Journal of pain and symptom management. 2011; 41(2):347-57.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71