Patient i livets slutskede som har trötthetssyndrom (fatigue

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede som har trötthetssyndrom (fatigue)
  • Åtgärd: Farmakologisk behandling med metylfenidat

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att åtgärden har liten effekt.

Kommentar: Det finns en osäkerhet kring överförbarhet till andra diagnoser än cancer. Metylfenidat är ett licenspreparat.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • Vid trötthetssyndrom hos patienter i livets slutskede har metylfenidat en liten symtomlindrande effekt jämfört med placebobehandling (begränsat vetenskapligt underlag).

En metaanalys med 146 patienter visade en liten till måttlig effekt på trötthetssyndrom motsvarande en effektstorlek på 0,49 (konfidensintervall 0,15–0,83). I livets absoluta slutskede kan förekomst av trötthetssyndrom innebära ett skydd mot lidande hos patienten och behandling av trötthetssyndrom kan då medföra negativa effekter. Det är därför viktigt att försöka identifiera en tidpunkt när behandling av trötthetssyndrom inte längre är till nytta [1].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga kända biverkningar eller negativa effekter finns beskrivna.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en översikt från Cochrane som utvärderar farmakologiska preparat som ges i syfte att lindra trötthetssyndrom hos patienter med cancer eller annan sjukdom i avancerat skede [2]. Översikten inkluderade 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 632 deltagare, varav 2 studier undersökte effekterna av metylfenidat på trötthetssyndrom hos patienter med en cancersjukdom (146 deltagare) [3, 4].

Saknas någon information i studierna?

Studierna inkluderar endast patienter i livets slutskede med en cancersjukdom, och det finns en osäkerhet kring överförbarhet till andra diagnoser än cancer.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Radbruch, L, Strasser, F, Elsner, F, Goncalves, JF, Loge, J, Kaasa, S, et al. Fatigue in palliative care patients -- an EAPC approach. Palliative Medicine. 2008; 22(1):13-32.
  2. Peuckmann, V, Elsner, F, Krumm, N, Trottenberg, P, Radbruch, L. Pharmacological treatments for fatigue associated with palliative care. Cochrane Database Syst Rev. 2010; (11):CD006788.
  3. Bruera, E, Valero, V, Driver, L, Shen, L, Willey, J, Zhang, T, et al. Patient-controlled methylphenidate for cancer fatigue: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. J Clin Oncol. 2006; 24(13):2073-8.
  4. Butler, JM, Jr., Case, LD, Atkins, J, Frizzell, B, Sanders, G, Griffin, P, et al. A phase III, double-blind, placebo-controlled prospective randomized clinical trial of d-threo-methylphenidate HCl in brain tumor patients receiving radiation therapy. Int J Radiat Oncol Biol Phys. 2007; 69(5):1496-501.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71