Patient i livets slutskede som har kliniska tecken på svampinfektion i munhåla

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede som har kliniska tecken på svampinfektion i munhåla
  • Åtgärd: Läkemedel med systemisk effekt för behandling av svampinfektion i munhåla

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt för patienter i livets slutskede. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån studier med patienter som har en cancersjukdom.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

Vid kliniska tecken på svampinfektion i munhåla hos patienter i livets slutskede har läkemedel med systemisk verkan

  • en stor effekt på oral svampinfektion jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).
  • en bättre effekt på oral svampinfektion jämfört med läkemedel med lokal verkan (begränsat vetenskapligt underlag).

Jämförelser mellan ett läkemedel med systemisk verkan (ketokonazol) och placebobehandling visade en stor effekt motsvarande en relativ risk på 3,61 (konfidensintervall (KI) 1,47–8,88) enligt klinisk bedömning. Den mikrobiologiska undersökningen visade en relativ risk på 5,09, men resultatet var inte statistiskt säkerställt (KI 0,73–35,49 ).

En metaanalys med 207 deltagare visade att läkemedel med systemisk verkan (ketokonazol och flukanozol) hade en bättre effekt på oral svampinfektion än läkemedel med lokal verkan (nystatin och amfotericin), både enligt klinisk bedömning (relativ risk (RR)1,29; KI 1,09–1,52) och mikrobiologisk undersökning (RR 1,82; KI 1,28–2,57).

En annan metaanalys jämförde effekterna av olika preparat med systemisk verkan. Ingen statistiskt säkerställd skillnad kunde påvisas mellan preparaten flukonazol, itrakonazol och ketokonazol enligt den kliniska bedömningen, medan den mikrobiologiska undersökningen visade att läkemedlet flukonazol hade en något bättre effekt på oral svampinfektion jämfört med itrakonazol (RR 1,17; KI 1,04–1,33).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Endast 3 studier rapporterade biverkningar, men dessa redovisas inte i den systematiska översikten. Interaktioner mellan läkemedel rapporterades inte.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt från Cochrane [1]. I översikten ingår 7 randomiserade kontrollerade studier som utvärderade effekterna av läkemedel mot oral svampinfektion med systemisk verkan eller lokal verkan (d.v.s. läkemedel som absorberas respektive inte absorberas i magtarmkanalen). Studierna inkluderade 593 patienter med cancer som hade kliniska tecken på svampinfektion. Samtliga behandlades med kemoterapi eller strålning

Studierna jämförde olika medel med varierande dos, frekvens och användningstid. Endast i en av studierna gjordes jämförelser med placebobehandling. Effekten definierades som botad respektive icke-botad enligt klinisk bedömning och mikrobiologisk undersökning.

Saknas någon information i studierna?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt för patienter i livets slutskede. I granskningen ingår studier med patienter som har en cancersjukdom. Studiernas resultat och slutsatser bedöms dock vara överförbara till patienter i livets slutskede.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Worthington, HV, Clarkson, JE, Khalid, T, Meyer, S, McCabe, M. Interventions for treating oral candidiasis for patients with cancer receiving treatment. Cochrane Database Syst Rev. 2010; (7):CD001972.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71