Patient i livets slutskede som har förstoppning orsakad av opioider och där primärprevention och behandling med konventionell laxering inte har fungerat

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede som har förstoppning orsakad av opioider och där primärprevention och behandling med konventionell laxering inte har fungerat
  • Åtgärd: Farmakologisk behandling med metylnaltrexon

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt.

Kommentar: Åtgärden rekommenderas endast när primärprevention och behandling med konventionell laxering inte har fungerat.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

Vid förstoppning hos patienter i livets slutskede som orsakats av opioider har metylnaltrexon subkutant jämfört med placebobehandling

  • stor effekt på laxering inom 4–24 timmar (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en ökad risk för gasbildning och yrsel, men ingen säkerställd skillnad på det totala antalet biverkningar (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

I gruppen som fick metylnaltrexon tömde 55 procent tarmen efter 4 timmar jämfört med 15 procent i placebogruppen (odds ratio (OR); 6,95; konfidensintervall (KI) 3,83–12,61). Motsvarande resultat vid uppföljning efter 24 timmar var 59 procent för gruppen med metylnaltrexon och 20 procent i placebogruppen (OR 5,42; KI 3,12–9,41).

Jämförelser mellan olika doseringar visade blandade resultat, men de flesta jämförelserna visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellan doserna 1 mg och > 5 mg. Inget dosresponssamband påvisades för doserna 5 mg eller mer.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Ingen statistiskt signifikant skillnad återfanns mellan grupperna när det gällde samtliga rapporterade biverkningar (OR 1,96; KI 0,60–6,44). En högre andel patienter i interventionsgruppen rapporterade dock gasbildning (OR 2,66; KI 1,07–6,62) och yrsel (OR 4,35; KI 1,04–18,18).

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt från Cochrane [1]. I översiktens huvudanalys ingick 2 randomiserade kontrollerade studier som jämförde metylnaltrexon subkutant med placebo vid förstoppning orsakad av opioider hos patienter i palliativ vård.

Sammanlagt ingick 287 patienter, varav 71 procent hade cancer. Majoriteten var förstoppade vid inkludering i studien trots tidigare behandling med konventionell laxering. I den ena studien gavs metylnaltrexon subkutant 0,15 mg/kg eller 0,30 mg/kg som singeldos (154 deltagare). I den andra studien gavs 0,15 mg/kg varannan dag i 2 veckor (133 deltagare). En tredje studie med 33 deltagare jämförde olika doseringar av metylnaltrexon (1mg, 5 mg, 12,5 mg, 20 mg). Behandling gavs vid 3 tillfällen under en vecka.

Det primära effektmåttet i studierna var laxering inom 4 timmar efter administration. Som sekundära effektmått redovisades laxering inom 24 timmar och biverkningar.

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Candy, B, Jones, L, Goodman Margaret, L, Drake, R, Tookman, A. Laxatives or methylnaltrexone for the management of constipation in palliative care patients. 2011 [cited; Available from: http://www.mrw.interscience.wiley.com/cochrane/clsysrev/articles/CD003448/frame.html

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71