Patient i livets slutskede som har depression

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede som har depression
  • Åtgärd: Farmakologisk behandling med antidepressiva läkemedel

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig till stor effekt.

Kommentar: Rangordningen är förhållandevis låg eftersom åtgärden ger god effekt först efter 4–5 veckor.

Hur allvarligt är tillståndet?

Mycket kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

Vid depression hos patienter i livets slutskede ökar antidepressiv behandling jämfört med placebo sannolikheten för en minskning av depressiva symtom med en odds ratio (OR) på

  • 1,98 (konfidensintervall (KI) 1,15–3,42) efter 4–5 veckor (begränsat vetenskapligt underlag)
  • 2,25 (KI 1,38– 3,67) efter 6–8 veckor (begränsat vetenskapligt underlag)
  • 2,71 (KI 1,50–4,91) efter 9–18 veckor (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Subgruppsanalyser av tricykliska antidepressiva (TCA) och selektiva sero-toninåterupptagshämmare (SSRI) jämfört med placebo indikerar en större effekt till fördel för TCA och att denna effekt visar sig snabbare för TCA än för SSRI vid uppföljning efter 4–5 veckor (OR för TCA 4,79; KI 1,86–12,37, OR för SSRI 1,62; KI 0,59–4,47), vid uppföljning efter 6–8 veckor (OR för TCA 3,48; KI 1,32–9,18, OR för SSRI 1,61; KI 0,84–3,09) och vid uppföljning efter 9–18 veckor (OR för TCA 6,00; KI 1,25–28,84, OR för SSRI 2,33; KI 1,20–4,52). Eftersom subgruppsanalyserna inte gjorts som en direkt jämförelse mellan TCA och SSRI-preparat ska dessa resultat tolkas med försiktighet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Vid depression hos patienter i livets slutskede ger antidepressiv behandling jämfört med placebo

  • en ökad risk för biverkningar i form av muntorrhet under uppföljningstiden (OR 2,05; KI 1,29–3,26) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen ökad risk för förstoppning, illamående, yrsel, huvudvärk, sömnsvårigheter, sexuell dysfunktion, lågt blodtryck, nedsatt vakenhet eller förändrad aptit (begränsat vetenskapligt underlag).

Subgruppsanalyser av TCA och SSRI jämfört med placebo indikerar en större risk för muntorrhet för TCA än för SSRI (OR för TCA 5,33; KI 2,23–12,73, OR för SSRI 2,08; KI 1,15–3,58) samt en ökad risk för illamående vid användning av SSRI (OR 2,61; KI 1,00–6,87). Eftersom subgruppsanalyserna inte gjorts som en direkt jämförelse mellan TCA och SSRI ska dessa resultat tolkas med försiktighet.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt från 2011 som inkluderar 25 randomiserade kontrollerade studier (RCT) omfattande 1 167 patienter med depression i palliativt skede [1]. Resultat ges för tre uppföljningsperioder, d.v.s. 4–5 veckor, 6–8 veckor och 9–18 veckor efter randomisering.

Studierna jämför effekten av antidepressiva läkemedel med placebo. Analyserna görs totalt för alla de antidepressiva medlen, men också separat för TCA och SSRI. Det primära utfallsmåttet är andelen patienter med minskning av depressiva symtom (≥50 procent) och sekundära utfall är om behandlingen är acceptabel för patienten (antal som avslutar behandlingen på eget initiativ), tolererbar (antal biverkningar), livskvalitet och funktionell status.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas vetenskapligt underlag för att livskvalitet eller funktionsförmåga påverkas positivt av antidepressiv behandling p.g.a. små underlag och risk för att resultat som var till fördel för behandlingen rapporterats selektivt (rapporteringsbias). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bestämma effektiviteten av specifika läkemedel.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Rayner, L, Price, A, Hotopf, M, Higginson, IJ. The development of evidence-based European guidelines on the management of depression in palliative cancer care. Eur J Cancer. 2011; 47(5):702-12.

     

    Kontakt

    Per Wahlstedt
    075-247 38 71