Patient i livets slutskede med risk för symtom från munhålan

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede med risk för symtom från munhålan
  • Åtgärd: Regelbunden användning av bedömningsinstrument för munhälsa

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden ökar möjligheten till optimal munvård för patienter i livets slutskede.

Kommentar: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt, men det råder konsensus om att åtgärden ökar möjligheten till optimal munvård för patienter i livets slutskede.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Konsensuspåstående:

  • Regelbunden användning av bedömningsinstrument för munhälsa ökar möjligheten till optimal munvård för patienter i livets slutskede jämfört med ostrukturerad bedömning (konsensus uppnåddes, 35 av 40 personer som svarade instämde i påståendet).

Konsensusbaserade kliniska riktlinjer för munhygien bland svårt sjuka visar att en systematisk bedömning av munhälsan är viktig i vården av svårt sjuka, men det finns inget standardiserat bedömningsinstrument som är validerat och reliabelt [1]. Oral Assessment Guide (OAG) är dock ett instrument som har rekommenderats vid strukturerade bedömningar av munhälsa hos vuxna patienter [2]. OAG har reviderats och översatts till svenska och benämns ROAG.

En studie från Sverige som testat ROAG visade att det var en god överensstämmelse mellan tandhygienisters och sjuksköterskors bedömningar av munhälsa i de flesta avseenden (58–89 procent överensstämmelse), med undantag för bedömning av tunga och tänder [3]. En annan svensk studie visade att det fanns en god överensstämmelse mellan sjuksköterskors bedömningar enligt ROAG och patienters egna skattningar av munhälsan (75–87 procent överensstämmelse) [4].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga kända biverkningar eller negativa effekter finns beskrivna.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen har inte identifierat några studier av tillräcklig kvalitet som utvärderar effekterna av bedömningsinstrument för munhälsa hos patienter i livets slutskede.

I litteratursökningen identifierades dock 4 artiklar där bedömningsinstrument för munhälsa tas upp generellt. En artikel redovisar konsensusbaserade riktlinjer för munhygien bland svårt sjuka [1]. Den andra artikeln handlar om överföring av evidens till klinisk praktik när det gäller munhygien i vården av vuxna patienter [2].

Två studier från Sverige har dessutom testat instrumentet ROAG på vuxna patienter [3, 4]. Den första studien testade överensstämmelsen mellan tandhygienisters och sjuksköterskors bedömningar av munnen [3], medan den andra undersökte överensstämmelsen mellan sjuksköterskors bedömningar enligt ROAG och patientens egen bedömning av sin munhälsa [4].

Saknas någon information i studierna?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekterna av regelbunden användning av bedömningsinstrument för munhälsa hos patienter i livets slutskede.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Berry, AM, Davidson, PM, Nicholson, L, Pasqualotto, C, Rolls, K. Consensus based clinical guideline for oral hygiene in the critically ill. Intensive Crit Care Nurs. 2011; 27(4):180-5.
  2. Chan, EY, Lee, YK, Poh, TH, Ng, IH, Prabhakaran, L. Translating evidence into nursing practice: oral hygiene for care dependent adults. Int J Evid Based Healthc. 2011; 9(2):172-83.
  3. Andersson, P, Hallberg, IR, Renvert, S. Inter-rater reliability of an oral assessment guide for elderly patients residing in a rehabilitation ward. Spec Care Dentist. 2002; 22(5):181-6.
  4. Paulsson, G, Wardh, I, Andersson, P, Ohrn, K. Comparison of oral health assessments between nursing staff and patients on medical wards. Eur J Cancer Care (Engl). 2008; 17(1):49-55.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71