Patient i livets slutskede

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede
  • Åtgärd: Handledning i palliativ vård till personal som möter patienter i livets slutskede

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att handledning ökar möjligheten för optimal vård till patienter i livets slutskede.

Kommentar: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt, men det råder konsensus om att åtgärden ökar möjligheten för optimal vård i livets slutskede.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga kända biverkningar eller negativa effekter finns beskrivna.

Vilken effekt har åtgärden?

Konsensuspåstående:

  • Handledning i palliativ vård av personal inom vård och omsorg ökar möjligheten för optimal vård till patienter i livets slutskede (konsensus uppnåddes, 43 av 44 personer som svarade instämde i påståendet).

En kvasiexperimentell studie från USA med 17 sjuksköterskor undersökte en intervention bestående av ett handledningsprogram på ett hospice [1]. Handledningen fokuserade på hur man kan hantera stressiga situationer i vården av svårt sjuka patienter. En minskad stress och ökad arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor rapporterades efter interventionen.

I en fallstudie fick 5 sjuksköterskor handledning en gång i veckan under 12 veckor [2]. Sjuksköterskorna beskrev en ökad arbetstillfredsställelse och en bättre förståelse för betydelsen av att hantera känslor som uppstår vid vård av döende.

I en kvalitativ studie upplevde personalen att handledning kunde förhindra stress och hjälpa dem att fokusera på patientens resurser istället för deras problem [3]. Detta hade i sin tur betydelse för hur patienterna upplevde vården.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen har inte identifierat några studier av tillräcklig kvalitet som utvärderar effekten av handledning på välbefinnande och livskvalitet hos patienter i livets slutskede.

Ett fåtal studier beskriver sjuksköterskors upplevelser av stress och arbetstillfredsställelse efter handledning [1-3].

Saknas någon information i studierna?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av handledning på välbefinnande och livskvalitet hos patienter i livets slutskede.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Gray-Toft, P, Anderson, JG. A hospital staff support program: design and evaluation. International journal of nursing studies; 1983. p. 137-47.
  2. Jones, A. Group-format clinical supervision for hospice nurses. Eur J Cancer Care (Engl). 2006; 15(2):155-62.
  3. Nordentoft, HM. Changes in emotion work at interdisciplinary conferences following clinical supervision in a palliative outpatient ward. Qualitative Health Research. 2008; 18(7):913-27.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71