Patient i livets slutskede

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede
  • Åtgärd: Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden ökar möjligheten för optimal symtomlindring och utvärdering av insatt behandling.

Kommentar: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt, men det råder konsensus om att åtgärden har en positiv effekt.

Det saknas kunskap om vilket skattningsinstrument som ska användas. Vissa patienter kan uppleva skattningsinstrument som en byråkratisering av vården.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Konsensuspåstående:

  • Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument ökar möjligheten för optimal symtomlindring hos patienter i livets slutskede jämfört med ostrukturerad bedömning (konsensus uppnåddes, 37 av 40 personer som svarade instämde i påståendet).

Användning av symtomskattningsinstrument kan öka vårdpersonalens förståelse för förekomsten och svårighetsgraden av patientens symtom och underlätta uppföljning av symtomen [1] [2] [3]. Strukturerad bedömning av livskvalitet har dessutom visat sig förbättra kommunikationen mellan patient och läkare, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad livskvalitet och emotionell funktion hos patienterna [4].

Det finns dock en del utmaningar med att använda symtomskattningsskalor i den palliativa vården. Till exempel har patienterna ett flertal symtom och de blir lätt uttröttade av att svara på frågor [5]. Symtom som vårdpersonal identifierar med hjälp av skattningsskalor åtföljs inte heller alltid av dokumentation och uppföljning i patientens journal [6]. Sjuksköterskor har även beskrivit svårigheter att anpassa skattningen till olika situationer, och att de ibland känner sig obekväma med att använda skattningsinstrument [2].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga kända biverkningar eller negativa effekter finns beskrivna.

Vilka studier ingår i granskningen?

Litteratursökningen har inte identifierat några studier av tillräcklig kvalitet som utvärderar vilken effekt regelbunden användning av symtomskattningsinstrument har på symtomlindring hos patienter i livets slutskede.

I litteratursökningen identifierades dock 4 beskrivande studier som belyser för- och nackdelar med att använda symtomskattningsinstrument [2, 3, 5, 6] och en randomiserad kontrollerad studie som undersöker effekter av strukturerad livskvalitetsbedömning på kommunikationen mellan läkare och patienter [4].

Saknas någon information i studierna?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt för patienter i livets slutskede.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Soni, MK, Cella, D. Quality of life and symptom measures in oncology: an overview. Am J Manag Care. 2002; 8(18 Suppl):S560-73.
  2. Hagelin, CL, Wengström, Y, Tishelman, C, Fürst, CJ. Nurses' experiences of clinical use of a quality of life instrument in palliative care. Contemporary Nurse. 2007; 27(1):29-38.
  3. Bainbridge, D, Seow, H, Sussman, J, Pond, G, Martelli-Reid, L, Herbert, C, et al. Multidisciplinary health care professionals' perceptions of the use and utility of a symptom assessment system for oncology patients. J Oncol Pract. 2011; 7(1):19-23.
  4. Detmar, SB, Muller, MJ, Schornagel, JH, Wever, LD, Aaronson, NK. Health-related quality-of-life assessments and patient-physician communication: a randomized controlled trial. JAMA. 2002; 288(23):3027-34.
  5. Kirkova, J, Walsh, D, Russel, M, Hauser, K, Lasheen, W. Symptom assessment in palliative medicine: complexities and challenges. Am J Hosp Palliat Care. 2010; 27(1):75-83.
  6. Stromgren, AS, Groenvold, M, Sorensen, A, Andersen, L. Symptom recognition in advanced cancer. A comparison of nursing records against patient self-rating. Acta Anaesthesiol Scand. 2001; 45(9):1080-5.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71