Patient i livets slutskede

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede
  • Åtgärd: Musikterapi utförd av musikterapeut

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt på livskvalitet och välbefinnande.

Hur allvarligt är tillståndet

Kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

För patienter i livets sluskede har musikterapi jämfört med sedvanlig palliativ vård med eller utan annan åtgärd

  • ingen säkerställd effekt på lindring av smärta, oro eller nedstämdhet (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en måttlig förbättring av livskvalitet (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en positiv effekt på psykofysiologiskt, funktionellt, socialt och andligt välbefinnande (begränsat vetenskapligt underlag).

Metaanalyser med 45 deltagare visade att musikterapi inte hade några statistiskt säkerställda effekter på smärta (Standardised Mean Difference (SMD) -0,33; konfidensintervall (KI) -0,92–0,26), oro (SMD -0,31; KI -0,90–0,28) eller nedstämdhet (SMD -0,51; KI -1,11–0,10). En metaanalys med 125 deltagare visade en måttlig förbättring av livskvalitet för interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna (SMD 0,69; KI 0,11–1,27). Slutligen visade metaanalyser med 100 deltagare positiva effekter för musikterapi avseende psykofysiologiskt välbefinnande (Weighted Mean Difference (WMD) 17,41; KI 9,10–25,55), funktionellt välbefinnande (WMD 13,40; KI 7,25–19,54) samt socialt och andligt välbefinnande (WMD 6,2; KI 1,67–10,37).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Ingen av studierna i översikten undersökte biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt från Cochrane som inkluderar 5 studier med sammanlagt 175 patienter [1]. Två studier använde en randomiserad kontrollerad design, två använde en kvasiexperimentell metod och en studie var utformad som en överkorsningsprövning (crossover trial). Patienterna vårdades på hospice eller i pallitiv hemsjukvård och hade cancer, hjärtsvikt, njursvikt, aids eller ALS.

Musikterapin genomfördes av utbildade musikterapeuter och gavs som tillägg till sedvanlig palliativ vård. Innehållet i terapierna varierade och innefattade bland annat sång individuellt eller tillsammans med anhöriga och vänner, minnesframkallande musik, lyssnande till levande musik, sångtextanalys, instrumentspelande, musik för kommande begravning, musik för avslappning samt musik under bön. Musikterapin gavs vid 1–2 tillfällen, med undantag för en studie där den gavs vid 2–13 träffar. Terapins längd varierade från 20–40 minuter.

Kontrollgrupperna erhöll sedvanlig palliativ vård (100 deltagare) eller sedvanlig palliativ vård i kombination med andra åtgärder såsom samtal (35 deltagare) eller lyssnande på inspelad musik (40 deltagare).

Saknas någon information i studierna?

Ingen relevant information saknas i studierna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Bradt, J, Dileo, C. Music therapy for end-of-life care. Cochrane Database Syst Rev. 2010; (1):CD007169.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71