Patient i livets slutskede

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede
  • Åtgärd: Samtal med patienten om vårdens inriktning och mål i livets slutskede (brytpunktssamtal)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden kan förebygga oro och missförstånd samt förbättra patientens livskvalitet.

Kommentar: Viktig åtgärd för att göra patienten delaktig. Effekt av åtgärd baseras på en syntetisering av kvalitativa forskningsresultat.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

  • Samtal om vårdens inriktning och mål i livets slutskede kan förebygga oro och missförstånd, öka döende patienters känsla av trygghet och förbättra deras livskvalitet (vetenskapligt stöd finns).
  • Samtal om vårdens inriktning och mål i livets slutskede kan reducera ångest och oro om den ges kontinuerligt under tiden som patientens vårdas i livets slutskede (vetenskapligt stöd finns).

I studierna beskriver patienterna dels vilka förutsättningar för samtalet som är viktiga, dels hur de upplever att samtalen kan genomföras för att de ska leda till effekter som minskad oro och ångest samt ökad livskvalitet.

Viktiga förutsättningar för en fungerande kommunikation:
Patienterna beskriver betydelsen av att vårdpersonalen tar hänsyn till deras fysiska och psykiska hälsa, deras medicinska tillstånd, och till språkliga och kulturella omständigheter för att kommunikationen ska fungera väl. Patienternas grad av välbefinnande har betydelse för hur informationen tas emot och bearbetas. Upplever patienten att hälsan är sämre blir de osäkra om de kan engagera sig i diskussionen, men upplever de kontroll över sitt liv klarar de bättre en diskussion. Patienterna upplever dessutom att det är viktigt att vården är samordnad och planerad för att kommunikationen ska fungera väl.

Hur samtalen kan genomföras:
Patienterna önskar vara delaktiga i planeringen av samtalet och få möjligheter att bestämma vilka som ska närvara. De uttrycker också vikten av att personalen tar reda på deras mål och förväntningar, så att informationen kan anpassas därefter. Informationen behöver också ges vid upprepade tillfällen, enligt patienterna.

Vårdpersonalens förhållningssätt i samtalet är av stor betydelse för patienterna. De vill veta syftet med samtalet och att vårdpersonalen initierar samtal om svåra frågor, eftersom det kan vara svårt för dem själva att ta upp sådana frågor. För patienterna är det också viktigt att informationen ges balanserat och att den förmedlar både hopp och realism. Dålig prognos bör framföras tydligt med stor känslighet och empati. Patienterna önskar att personalen under samtalet inte visar stress, utan sitter ner och ger konkret information på ett varierat sätt genom att till exempel visa bilder och diagram eller hänvisa till säkra hemsidor.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga kända biverkningar eller negativa effekter finns beskrivna.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår 2 systematiska översikter med totalt 39 kvalitativa studier [1, 2] samt 5 enskilda studier med kvalitativ metodansats [3-7]. Tre av de enskilda studierna har använt grounded theory, en innehållsanalys, och en fenomenografisk metod. Data har samlats in med semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper.

Patienterna var diagnosticerade med cancer, hjärtsvikt, aids eller kol. Studierna beskriver antingen kommunikation mellan läkare och patient eller mellan vårdpersonal och patient.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas kvantitativa studier som utvärderar effekter av samtal på livskvalitet och symtomlindring hos patienter i livets slutskede. Det vetenskapliga underlaget baseras på en granskning och syntetisering av kvalitativa studier. Mer information om hur syntetisering av kvalitativa forskningsresultat har gjorts finns i bilagan Metodbeskrivning.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Slort, W. Percieved barriers and facilitator for general practitioner-patient communication in palliative care: A systematic review. 2011.
  2. Parker, SM, Clayton, JM, Hancock, K, Walder, S, Butow, PN, Carrick, S, et al. A systematic review of prognostic/end-of-life communication with adults in the advanced stages of a life-limiting illness: patient/caregiver preferences for the content, style, and timing of information. J Pain Symptom Manage. 2007; 34(1):81-93.
  3. Harding, R, Selman, L, Beynon, T, Hodson, F, Coady, E, Read, C, et al. Meeting the communication and information needs of chronic heart failure patients. Journal of Pain & Symptom Management. 2008; 36(2):149-56.
  4. Caldwell, PH, Arthur, HM, Demers, C. Preferences of patients with heart failure for prognosis communication. Can J Cardiol. 2007; 23(10):791-6.
  5. Carline, JD, Curtis, JR, Wenrich, MD, Shannon, SE, Ambrozy, DM, Ramsey, PG. Physicians' interactions with health care teams and systems in the care of dying patients: perspectives of dying patients, family members, and health care professionals. Journal of Pain & Symptom Management. 2003; 25(1):19-28.
  6. Stajduhar, KI, Thorne, SE, McGuinness, L, Kim-Sing, C. Patient perceptions of helpful communication in the context of advanced cancer. Journal of Clinical Nursing. 2010; 19(13/14):2039-47.
  7. Friedrichsen, MJ, Strang, PM, Carlsson, ME. Cancer patients' interpretations of verbal expressions when given information about ending cancer treatment. Palliat Med. 2002; 16(4):323-30.

 

Kontakt

Per Wahlstedt
075-247 38 71