Patient i livets slutskede

  • Tillstånd: Patient i livets slutskede
  • Åtgärd: Fortbildning i palliativ vård av personal som möter patienter i livets slutskede

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad och att åtgärden har en stor effekt.

Kommentar: Åtgärden är en förutsättning för att personal inom vård och omsorg ska kunna ge en god palliativ vård.

Hur allvarligt är tillståndet?

Kraftigt förhöjd risk för sänkt livskvalitet.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsatser:

För patienter i livets slutskede ger fortbildning i palliativ vård av personal inom vård och omsorg jämfört med kontrollgrupper

  • en stor minskning av patienters obehag (begränsat vetenskapligt underlag)
  • fler inläggningar på hospice samt färre sjukhusinläggningar och färre dagar på sjukhus (begränsat vetenskapligt underlag)
  • ingen skillnad i var patienter dör (begränsat vetenskapligt underlag).

En intervention där personal på ett äldreboende fått utbildning i palliativ vård resulterade i en stor minskning av obehag hos boenden jämfört med de som fick sedvanlig vård (effektstorlek enligt Cohens d 0,97) [1]. En annan intervention som bestod av information och stöd till läkare för patienter med palliativa vårdbehov bidrog till fler inläggningar på hospice, färre sjukhusinläggningar och färre dagar på sjukhus jämfört med en kontrollgrupp där läkaren inte fick stöd [2].

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga kända biverkningar eller negativa effekter finns beskrivna.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt från Cochrane med tre studier om totalt 735 deltagare [3]. Två av dessa är randomiserade kontrollerade studier och ingår i granskningen (277 deltagare) [1, 2], varav en inkluderade personer med en demenssjukdom i sent skede [1]. Den tredje studien är en före- och eftermätning utan kontrollgrupp och uteslöts från den aktuella sammanställningen, eftersom inga viktiga och patientnära effektmått redovisades [4]. Interventionerna riktade sig till äldre personer vid särskilda boenden och bestod av olika former för fortbildning och stöd till läkare och personalen.

I den ena studien syftade interventionen till att stödja läkare att identifiera boende med palliativa vårdbehov [2]. De boende med sådana behov beviljades sedan plats på hospice där utbildad personal vårdade patienten. I kontrollgrupperna fick boende med palliativa vårdbehov och deras närstående information om hospicevård. Läkaren fick dock inget stöd eller information. Uppföljning av de boende genomfördes upp till 6 månader.

I den andra studien fick deltagarna i interventionsgruppen plats på särskilda palliativa vårdavdelningar [1]. All personal fick utbildning i palliativ vård och man skapade tvärvetenskapliga team för att utveckla individuellt anpassade vårdplaner. Kontrollgruppen fick sedvanlig vård som beskrevs som den vård som vanligtvis gavs på vårdenheten. Uppföljning genomfördes 2 månader efter interventionen.

Saknas någon information i studierna?

Ingen av studierna har intervjuat de äldre, utan effekterna har bedömts av närstående eller personal.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Kovach CR, WS, Noonan PE. The effects of hospice interventions on behaviors, discomfort, and physical complications of end stage dementia nursing home residents. American Journal of Alzheimer’s Disease and Other Dementias. 1996; 11(4):7-15.
  2. Casarett, D, Karlawish, J, Morales, K, Crowley, R, Mirsch, T, Asch, DA. Improving the use of hospice services in nursing homes: a randomized controlled trial. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2005; 294(2):211-7.
  3. Hall, S, Kolliakou, A, Petkova, H, Froggatt, K, Higginson, IJ. Interventions for improving palliative care for older people living in nursing care homes. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2011; (3).
  4. Hanson, LC, Reynolds, KS, Henderson, M, Pickard, CG. A quality improvement intervention to increase palliative care in nursing homes. J Palliat Med. 2005; 8(3):576-84.

     

    Kontakt

    Per Wahlstedt
    075-247 38 71