Opiatmissbruk eller -beroende

  • Tillstånd: Opiatmissbruk eller -beroende
  • Åtgärd: Kort intervention med motiverande samtal (MI) eller annan samtalsmetod

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är det vetenskapliga underlaget är begränsat och att åtgärden tycks ha liten effekt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kort intervention (brief intervention, BI) utgörs vanligtvis av ett eller flera kortare samtal med syftet att göra patienter eller klienter med ett riskbruk, skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol mer medvetna om vilka hälsorisker och andra negativa konsekvenser de utsätter sig för, samt att motivera dem till att förändra sina alkoholvanor. Metoden används exempelvis i primärvård och företagshälsovård, när patientens symtom eller medicinska test tyder på att det kan finnas alkoholproblem. Olika former av strukturerade samtal kan tillämpas, vanligt är FRAMES (feed-back, responsibility, advice, menue, empathy, self-efficacy) och Motiverande samtal (se beskrivning av motiverande samtal (MI) nedan).

Kort intervention kan också inkludera utdelande av broschyrer och ge-nomgång av resultat från medicinska test, till exempel leverprover eller andra markörer för alkoholkonsumtion. Det finns inte några allmänt vedertagna definitioner av kort intervention när det gäller val av samtalsmetodik, kompletterande insatser, samtalets längd eller antalet samtal. Vanligtvis pågår ett samtal i cirka 5–20 minuter, men kan också pågå upp till cirka 45 minuter. Kort intervention består oftast av ett samtal, men kan också inkludera upp till fem samtal. Då fler samtal ges benämns åtgärden ibland extended brief intervention. Extended brief intervention kan ibland också motsvara motivationshöjande behandling (motivational enhancement therapy, MET). Det finns inga exakta och allmänt vedertagna gränser för när en insats ska benämnas kort intervention (brief intervention), extended brief intervention eller motivationshöjande behandling.

Motiverande samtal (MI) utvecklades ursprungligen för att behandla alko-holproblem. I dag används samtalsmetoden generellt i behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola. MI är en metod som syftar till att öka klientens eller patientens egen motivation till beteendeförändring, i detta fall avseende narkotikabruk eller alkoholkonsumtion. Tanken är att genom samtal få fram klientens eller patientens egna tankar och idéer om sitt beteende och hur det kan förändras.

MI-rådgivaren ska ha ett empatiskt och icke-argumenterande förhållnings-sätt, respektera klientens eller patientens autonomi, visa tilltro till hans eller hennes egen förmåga och uppmärksamma hans eller hennes ansträngningar. Genom samtalen görs klienten eller patienten medveten om den bild som han eller hon har av sig själv och sina drog- eller alkoholproblem, hur väl den bilden stämmer överens med verkligheten, samt vilka vägar som finns till förändring. En viktig förutsättning är att MI-rådgivaren anpassar samtalet efter klientens eller patientens beredskap till förändring. MI kan användas som samtalsmetod vid kort intervention och som tillägg till psykologisk och psykosocial behandling och läkemedelsbehandling. Motiverande samtal syftar till att med hjälp av en specifik samtalsmetodik öka patientens egen motivation till tanke- och beteendeförändring, i detta fall avseende missbruk eller beroende av opiater.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid missbruk eller beroende av opiater tycks kort intervention ha en liten effekt på opiatbruk efter sex månader jämfört med information eller biblioterapi (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Åtgärden kort intervention har undersökts i en randomiserad kontrollerad studie med 1 175 patienter i öppenvård [1]. Urvalet baseras på en stor screeningsstudie av nära 30 000 personer med missbruk eller beroende. Kontrollgruppen fick information eller biblioterapi (det vill säga någon form av skriftligt självhjälpsmaterial). Interventions- och kontrollbehandlingarna gavs vid ett tillfälle. Förekomst av opiater och kokain i håranalys utvärderades vid uppföljning efter sex månader. Endast de patienter vars missbruk verifierats med håranalys vid baslinje-mätningen inkluderades i analyserna (778 deltagare).

Studien visade att ett motiverande samtal ökar andelen som är negativa för opiater (enbart) enligt håranalys med tio procentenheter jämfört med kontrollgruppen, vilket motsvarar en oddskvot (OR) på 1,57 (95 procent konfidensintervall (KI): 1,00–2,57). MI gav även en ökning av andelen negativa prov för opiater och kokain (tillsammans) jämfört med kontrollgruppen, men den ökningen var inte statistiskt säkerställd.

I studien korrigeras effekterna med hänsyn till bakgrundsvariabler och samtidiga behandlingsinsatser vid sidan om MI-intervention som inte skiljer mellan grupperna.

Saknas någon information i studierna?

En genomgång av alla tillgängliga meta-analyser visar att det ofta saknas effektutvärdering avseende opiatberoende.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Bernstein, J, Bernstein, E, Tassiopoulos, K, Heeren, T, Levenson, S, Hingson, R. Brief motivational intervention at a clinic visit reduces cocaine and heroin use. Drug and alcohol dependence. 2005; 77(1):49-59.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40