Missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (kokain eller amfetamin)

  • Tillstånd: Missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (kokain eller amfetamin)
  • Åtgärd: Acceptance and commitment therapy (ACT)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Acceptance and commitment therapy (ACT) är en utveckling av kognitiv beteendeterapi (KBT). Den används framför allt för att skapa större flexibilitet för olika påfrestningar genom att arbeta med tankar och känslor med stöd av särskilda förhållningssätt och verktyg, såsom acceptans och medveten närvaro. ACT går ut på att acceptera och inta en icke-värderande inställning gentemot oönskade tankar, känslor och kroppsliga reaktioner, i stället för att undvika eller försöka bli av med dessa. Personen får också arbeta med att förtydliga sina värderingar och att ta reda på vad han eller hon behöver ändra i sitt beteende i relation till narkotika, för att kunna leva ett liv som känns meningsfullt.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av ACT vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Effekten av ACT vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat har undersökts i en australiensisk randomiserad kontrollerad studie med 104 deltagare [1]. Studiens syfte var att undersöka om ACT kunde förbättra behandlingsresultaten jämfört med traditionell kognitiv beteendeterapi hos personer med amfetaminmissbruk eller beroende. Deltagarna var 16–65 år (medel var 30 år), 40 procent var kvinnor, 39 procent hade anställning och 78 procent hade pågående injektionsmissbruk. Samtliga deltagare hade ett amfetaminmissbruk eller beroende enligt DSM. Deltagarna randomiserades till KBT (53 deltagare) och till ACT (51 deltagare). I KBT-gruppen påbörjade 47 deltagare behandling och i ACT-gruppen var motsvarande antal 43. Behandlingen var tolv veckor lång, en timme per tillfälle för båda grupperna. Vid tre månaders uppföljning (24 veckor efter studiestart) hade båda grupperna ökat proportionerna av drogfria hårprover och enligt självrapportering minskat antalet gram amfetamin den senaste månaden. Även beroende och negativa konsekvenser hade minskat. Det var däremot ingen skillnad mellan grupperna. Studien har dock ett mycket stort bortfall och otillräcklig power. Evidensstyrkan har därför bedömts vara otillräcklig, vilket innebär att det inte går att dra någon slutsats om effekten av ACT vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat.

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Smout, MF, Longo, M, Harrison, S, Minniti, R, Wickes, W, White, JM. Psychosocial treatment for methamphetamine use disorders: a preliminary randomized controlled trial of cognitive behavior therapy and Acceptance and Commitment Therapy. Subst Abus. 2010; 31(2):98-107.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00