Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av stöd i boendet

  • Tillstånd: Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av stöd i boendet
  • Åtgärd: Personellt boendestöd

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden kan bidra till ökad boendestabilitet för de flesta.

Kommentar: Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men den har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Tillstånd: Alkohol- och narkotikamissbruk/beroende enligt DSM-III, DSM-III-R, DSM-IV eller skadligt bruk alternativt beroende av alkohol och narkotika enligt ICD-9 eller ICD-10 och behov av stöd i boendet.

Personellt boendestöd är ett individanpassat stöd som tillhandahålls av professionella för att hjälpa personer att hantera sådant i vardagen som är mer eller mindre relaterat till boendet. Ett syfte kan bland annat vara att förhindra vräkningar och stödja möjligheten till kvarboende för personer som antingen riskerar att vräkas eller som redan är hemlösa och befinner sig i någon typ av stödboende. Personellt boendestöd skiftar utifrån individens behov och kan innebära en rad olika insatser med olika intensitet och regelbundenhet. Det kan vara såväl praktiskt som socialt stöd för att stärka förmågan att klara av vardagen i bostaden och ute i samhället.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av stöd i boendet kan personellt boendestöd bidra till ökad boendestabilitet och förbättrad funktionsförmåga för de flesta (konsensus).
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av personellt boendestöd på missbruk och beroende av alkohol eller narkotika och konsensus har inte uppnåtts.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information om oönskade effekter från studier. Det finns inte konsensus om att åtgärden har negativa effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Vid litteratursökningen återfanns inga randomiserade kontrollerade eller kontrollerade studier [1-6] Två av studierna som belyser personellt boendestöd är nationella inventeringar, och övriga är baserade på lokala utvärderingar i Sverige och USA. Studierna visar att klienterna har positiva upplevelser av det personella boendestödet. De upplever till exempel att stödet ger dem färdigheter som är bra att ha för att återanpassa sig till samhällets normer. Vidare menar de att det ger dem struktur i vardagen och socialt stöd. De upplever även att insatsen ger dem en känsla av att vara del av ett sammanhang och att den även innebär att de måste lära sig att lita på andra människor. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av personellt boendestöd eftersom det saknas effektstudier.

Konsensusutlåtande?

En konsensuspanel bestående av yrkesverksamma personer med erfarenhet av personellt boendestöd har tagit ställning till följande:

För personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och behov av stöd i boendet kan personellt boendestöd bidra till:

ökad boendestabilitet

  • för de flesta som får åtgärden: 96 procent (24 av 25 deltagare)
  • för ett fåtal av de som får åtgärden: 4 procent (1 av 25 deltagare)

förbättrad funktionsförmåga

  • för de flesta som får åtgärden: 92 procent (23 av 25 deltagare)
  • för ett fåtal av de som får åtgärden: 8 procent (2 av 25 deltagare)

minskat missbruk eller beroende

  • för de flesta som får åtgärden: 71 procent (17 av 24 deltagare)
  • för ett fåtal av de som får åtgärden: 29 procent (7 av 24 deltagare).

För personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och behov av stöd i boendet kan personellt boendestöd ha negativa effekter:

  • ja: 42 procent (9 av 21 deltagare)
  • nej: 58 procent (12 av 21 deltagare).

Det fanns konsensus (75 procent eller fler av paneldeltagarna valde samma svarsalternativ) för att personellt boendestöd bidrar till att öka boendestabiliteten och funktionsförmågan för personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av stöd i boendet.

Konsensuspanelens uppfattningar om åtgärden

Panelen menade att personellt boendestöd kan leda till minskade konflikter för klienten och ökad självständighet och stabilitet, vilket därigenom kan bidra till ökad boendestabilitet. Åtgärden kan förbättra funktionsförmågan, men måste vara individ- och behovsanpassad och sättas in tidigt. Den kräver därmed kompetent personal, struktur, delaktighet och kontinuitet.

För att personellt boendestöd ska bidra till minskat missbruk eller beroende krävs flera olika och riktade insatser. Problem med insatsen är att den är diffus, ställer stora krav på huvudmännen och är avgränsad till någon timme om dagen. Panelen uttryckte att personellt boendestöd kan leda till minskad delaktighet och självständighet om stödpersonen tar över uppgifter som klienten kan göra själv.

Panelen ansåg att ett antal olika förutsättningar bör uppfyllas för att nå effekt, såsom personal med rätt komptens, att insatsen är flexibel och behovsanpassad, att insatsen är tillgänglig dygnet runt och att den följs upp. Det krävs även organisatoriska förutsättningar som ett tydligt uppdrag till socialtjänsten, tilldelning av medel och samverkan i alla led.

Saknas någon information i studierna eller från konsensus-förfarandet?

Randomiserade kontrollerade eller kontrollerade studier saknas. Konsensuspanelen värderade inte effekten av personellt boendestöd i jämförelse med någon annan åtgärd. Påståendena ger heller inget svar om effektstorlek, till exempel antal dagar av kvarboende i samma bostad.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Blid, M. Boende och stöd – Nationell inventering. Socialvetenskaplig tidskrift. 2006; 4.
  2. Ingemarson, M, Bergmark, Å, Lundström, T. Att planera för boendestöd. Om planer, trepartssamtal och klientmedverkan i socialpsykiatrin. Stockholm: CPK. Rapport 2006:3.
  3. Leonhardt, L, Ling, J. Boendestöd för personer med missbruksproblematik : Insatsens utformning, innehåll och betydelse. Ungdoms- och missbruksvård, 180 hp, kandidatexamen. Linnéuniversitetet; 2013.
  4. Piuva, K. Boendestöd för personer med missbruk. Stockholm: FoU - Nordväst; 2010.
  5. Henwood, BF, Stanhope, V, Padgett, DK. The role of housing: a comparison of front-line provider views in housing first and traditional programs. Administration and policy in mental health. 2011; 38(2):77-85.
  6. Personer med funktionsnedsättning – vård och omsorg 1 oktober 2012. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.

Arbetsdokument

Psykosociala stödinsatser

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40