Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svag arbetsmarknadsanknytning

  • Tillstånd: Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svag arbetsmarknadsanknytning
  • Åtgärd: Arbetslivsinriktad rehabilitering i form av IPS-modellen

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ger stark effekt på antal som erhåller ett arbete, anställningsdagar, betald anställning och dagar till första anställning, men det vetenskapliga underlaget är begränsat.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

IPS-modellen (från engelskans ”individual placement and support”) är en form av arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är en vidareutveckling av metoden Individanpassat stöd till arbete. Modellen riktar sig till personer som är motiverade att arbeta. Utgångspunkten för IPS-modellen är ett avlönat arbete på vanliga arbetsplatser med tillgång till kontinuerligt stöd och service. Stödet kan omfatta exempelvis jobbcoacher, arbetsplatsförlagd handledning och olika typer av mentorprogram [1, 2].

Modellen kännetecknas av sex principer:

  1. Målet med deltagande är en avlönad anställning på den reguljära arbetsmarknaden.
  2. Processen med att söka arbete inleds direkt, i stället för att klienten först genomgår arbetsmarknadsutbildning.
  3. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen skräddarsys efter klientens önskemål och val.
  4. Arbetsrehabiliteringen är en central komponent i behandlingen. Om andra vårdbehov finns integreras de i IPS-modellen.
  5. Stödet är individanpassat och fortsätter så länge det behövs.
  6. Klientens utveckling bedöms kontinuerligt och baseras på erfarenheter av reguljärt arbete.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid tillståndet missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och svag arbetsmarknadsanknytning tycks åtgärden arbetslivsinriktadrehabilitering i form av IPS modellen ge

  • 42 procentenheter fler som erhåller ett arbete under studieperioden jämfört med andra sysselsättningsfrämjande insatser (begränsat vetenskapligt underlag)
  • 54 fler anställningsdagar på den reguljära arbetsmarknaden under studieperioden jämfört med andra sysselsättningsfrämjande insatser (begränsat vetenskapligt underlag)
  • 41 fler dagar i någon form av betald anställning under studieperioden jämfört med andra sysselsättningsfrämjande insatser (begränsat vetenskapligt underlag)
  • 235 färre dagar till första anställning på den reguljära arbetsmarknaden jämfört med andra sysselsättningsfrämjande insatser (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

När det gäller förvärvsinkomster, livskvalitetspoäng, allmäntillstånd och funktionsförmåga, förekomst av specifika symtom, dagar på sjukhus och mortalitet under 12 månaderperioden efter interventionen påträffades inga signifikanta skillnader mellan gruppen som erhållit supported employment och kontrollgruppen som erhållit andra sysselsättningsfrämjande insatser.

Vilka studier ingår i granskningen?

Supported employment inklusive IPS har studerats i 14 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 2 265 personer, sammanfattade i en cochrane-översikt [1]. Studierna visar att supported employment tycks leda till en signifikant ökning av anställningsgraden jämfört med annan arbetslivsinriktad rehabilitering (exempelvis olika former av skyddat arbete med eller utan förberedande utbildning och mer eller mindre omfattande yrkesinriktad rådgivning och stöd).

I gruppen som erhållit supported employment hade drygt 62 procent erhållit något jobb under studieperioden (18 månader) jämfört med drygt 20 procent i kontrollgruppen (Risk kvot (RR) 3,24 (konfidensintervall, KI, 2,17–4,82) p=0,0008, Relativ riskreduktion (RRR) 2,08 NNT 2,4).

Gruppen som erhållit supported employment hade även signifikant fler anställningsdagar på den reguljära arbetsmarknaden jämfört med kontrollgruppen vid 24 månaders uppföljning: 70,6 dagar jämfört med 16,8 dagar (medelskillnad 70,6 konfidensintervall, KI 43,2–98,0). Vid jämförelse av antal dagar i någon form av betald anställning hade skillnaden mellan grupperna minskat men var fortfarande stor – knappt 85 dagar för gruppen som erhållit Supported employment jämfört med knappt 44 dagar för kontrollgruppen (medelskillnad 84,9 KI 52,0-118).

Studierna visar också att supported employment leder till snabbare anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Gruppen som erhållit supported employment fick i genomsnitt ett jobb efter knappt 162 dagar jämfört med drygt 396 dagar för kontrollgruppen (medelskillnad 162 KI -225-(-97,5)).

Det vetenskapliga underlaget för effekterna av supported employment i jämförelse med annan arbetslivsinriktad rehabilitering är dock begränsat för samtliga effektmått. För att undvika fallgropen att tillämpa parametriska test på icke-parametriska data kontrollerade författarna utfallsdata i de studier som ingår i den systematiska översikten. Kontrollen medförde att en stor mängd data exkluderades eftersom den bedömdes som alltför snedfördelad. Om dessa data tagits med i analyserna hade det lett till bristande samstämmighet (heterogenitet). Bristen på samstämmighet försvårar tolkningen av resultaten.

Supported employment inklusive IPS har emellertid visat sig vara effektivare insatser än arbetsinriktade träningsmodeller eller sedvanlig behandling när det gäller att skaffa ett arbete på den öppna arbetsmarknaden i flera tidigare systematiska översikter. Tre systematiska översikter som studerar effekter av supported employment inklusive IPS vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd visar liknande resultat [3-5] som de ovan redovisade från Kinoshita och medarbetare [1].

Saknas någon information i studierna?

De populationerna som studerats utgörs primärt av personer med psykiska problem där samtidigt substansmissbruk eller beroende förekommer hos mellan 8 och 40 procent av studiedeltagarna. I några studier framgår dock inte i vilken utsträckning missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika föreligger.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Kinoshita, Y, Furukawa, TA, Kinoshita, K, Honyashiki, M, Omori, IM, Marshall, M, et al. Supported employment for adults with severe mental illness. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2013; 9.
  2. Marshall, T, Goldberg, RW, Braude, L, Dougherty, RH, Daniels, AS, Ghose, SS, et al. Supported employment: assessing the evidence. Psychiatric services. 2014; 65(1):16-23.
  3. Bond, GR, Drake, RE, Becker, DR. An update on randomized controlled trials of evidence-based supported employment. Psychiatric rehabilitation journal. 2008; 31(4):280.
  4. Crowther, R, Marshall, M, Bond, G, Huxley, P. Vocational rehabilitation for people with severe mental illness. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2001; 2.
  5. Twamley, EW, Jeste, DV, Lehman, AF. Vocational rehabilitation in schizophrenia and other psychotic disorders: a literature review and meta-analysis of randomized controlled trials. The Journal of nervous and mental disease. 2003; 191(8):515-23.

Arbetsdokument

Psykosociala stödinsatser

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40