Missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika

  • Tillstånd: Missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika
  • Åtgärd: Parterapi som tillägg till annan behandling

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har liten till måttlig effekt på alkohol- och droganvändning och konsekvenser till följd av missbruk.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika definieras enligt DSM-III, DSM-III-R, DSM-IV alternativt definieras substansberoende och skadligt bruk enligt ICD-9 eller ICD-10.

I Behavioral Couples Therapy (BCT) behandlas patienten med alkoholmissbruk tillsammans med sin (samboende) partner. BCT har två huvudsakliga komponenter: interventioner som fokuserar på alkohol och som syftar till att förbättra förutsättningarna för avhållsamhet, samt relationsfokuserade interventioner, som syftar till att främja positiva interaktioner och konstruktiv kommunikation mellan partners.

BCT bygger på antaganden såsom att par med relationsproblem ofta engagerar sig i ömsesidiga negativa beteenden i stället för sådana som stärker relationen och att risken för återfall minskar i en mer välfungerande relation. Utifrån detta samband arbetar man inom BCT för att eliminera problematiskt drickande eller drogkonsumtion och utnyttja det stöd som relationen kan ge i den alkoholberoendes ansträngningar att ändra beteende, samt att förändra interaktionsmönster inom relationen för att skapa en miljö som främjar avhållsamhet. Målet är således att skapa en positiv spiral genom att engagera den icke-missbrukande partnern i den missbrukande partnerns tillfrisknande.

Behandling kan ske enskilt, med båda partnerna närvarande och i grupp. I den tidiga behandlingsfasen koncentreras terapin på att förflytta fokus från negativa känslor och interaktioner som rör drickande till positivt ömsesidigt utbyte mellan partnerna. Senare i behandlingen ligger fokus på sådant som att förbättra parets förmåga att kommunicera sinsemellan, problemlösningsstrategier, att förhandla kring överenskommelser om beteendeförändring och utformning av strategier för att främja fortsatt tillfrisknande.

Det finns ett antal olika varianter av BCT. Forskning beskrivs huvudsakligen kring två varianter: McCrady’s Alcohol Behavioral Couple Therapy (ABCT) och Counseling for Alcoholics’ Marriages (CALM). De är relativt lika när det kommer till relationsfokuserade interventioner, men skiljer sig åt vad gäller interventioner som fokuserar på alkohol. Inom McCrady’s Alcohol Behavioral Couple Therapy används så kallad Alcohol-Focused Spouse Involvement (AFSI, se nedan) medan man inom CALM använder sig av ett så kallat ”tillfrisknandekontrakt” (på engelska ”sobriety contract” eller ”recovery contract”) som primära alkoholfokuserade intervention.

Alcohol-Focused Spouse Involvement (AFSI) går ut på att den nyktra partnern får lära sig tekniker och metoder för att hantera alkoholrelaterade situationer på ett konstruktivt sätt – att förstärka beteenden som understödjer den missbrukande partnerns avhållsamhet och minska beteenden som utlöser drickande eller skyddar den alkoholiserade partnern från naturliga negativa konsekvenser av drickandet.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid missbruk av alkohol eller droger har åtgärden parterapi som tillägg till annan behandling

  • en liten till måttlig effekt på alkohol- och droganvändning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en måttlig effekt på konsekvenser till följd av missbruk (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • en måttlig effekt på nöjdhet i parrelationen (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Åtgärden parterapi vid missbruk av alkohol eller droger har studerats i tolv randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 754 par, sammanfattade i en systematisk översikt [1] inkluderande både ABCT och CALM och en randomiserad kontrollerad studie med 102 par [2] inriktad på ABCT.

Nio studier inkluderade personer med alkoholberoende, varav en studie omfattade personer med problem drinking. Fyra studier inkluderade personer med drogmissbruk.

Parterapi gavs som tillägg till kognitiv beteendeterapi, KBT (sex studier), individuellt anpassad terapi (tre studier) eller alcohol focused spouse intervention (fokuserar enbart på alkoholkonsumtionen, inte på parrelationen) (tre studier). Parterapi som ensam metod utvärderades i två studier och jämfördes då med sedvanlig vård eller kognitiv beteendeterapi. Behandlingarnas längd varierade från 9–54 sessioner. Uppföljningar genomfördes direkt efter behandling och upp till tolv månader.

Den systematiska översikten redovisar meta-analyser för följande effektmått: minskad droganvändning, konsekvenser till följd av missbruk samt nöjdhet i parrelationen. Resultaten visade att parterapi hade en liten till måttlig effekt på minskad droganvändning, motsvarande en effektstorlek på 0,36 (95 % konfidensintervall (KI): 0,19–0,53). Parterapi minskade även konsekvenser till följd av missbruk (0,52; 95 procent KI; 0,20–0,83) och förbättrade nöjdheten i parrelationen (0,58; 95 procent KI; 0,37–0,79). Analyser enligt uppföljningstid visade signifikanta effekter för parterapi tre månader efter behandling för alla tre effektmåtten. Effekterna kvarstod efter tolv månader. Subgruppsanalyser visade inga skillnader i effektstorlekar när det gällde typ av drogmissbruk eller behandlingarnas längd. Inte heller några skillnader i effektstorlekar återfanns mellan parterapi som tillägg till annan behandling eller parterapi som ensam metod.

I studien av McCrady och medarbetare [2] undersöktes parterapi som tillägg till KBT i jämförelse med individuell terapi som tillägg till KBT bland kvinnliga missbrukare. Studien visar en signifikant ökning av dagar med avhållsamhet från alkohol och en signifikant minskning av antal dagar med tungt drickande vid parterapi jämfört med individuell terapi.

Generellt ses en bättre effekt i de studier som använt parterapi som tillägg till annan behandling, som till exempel KBT eller individuell terapi (effektstorlek mellan 0,4 och 0,9, enligt figur i meta-analysen). För de studier som enbart studerat parterapi jämfört med en annan aktiv behandling ses lägre effekter (ca 0–0,4). I den senaste studien av McCrady [2] var effektstorleken 0,59 för avhållsamhet från alkohol och 0,79 för tungt drickande till fördel för parterapi som tillägg till KBT i jämförelse med individuell terapi som tillägg till KBT.

En stor andel av studierna i meta-analysen kommer från ett stort forskarprogram (CALM) kring parterapi utförda av Fals-Stewart, O'Farrell och medarbetare [3]. Dessa studier visar i förhållande till övriga studier på något bättre resultat.

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Powers, MB, Vedel, E, Emmelkamp, PM. Behavioral couples therapy (BCT) for alcohol and drug use disorders: a meta-analysis. Clinical psychology review. 2008; 28(6):952-62.
  2. McCrady, BS, Epstein, EE, Cook, S, Jensen, N, Hildebrandt, T. A randomized trial of individual and couple behavioral alcohol treatment for women. Journal of consulting and clinical psychology. 2009; 77(2):243-56.
  3. Ruff, S, McComb, JL, Coker, CJ, Sprenkle, DH. Behavioral couples therapy for the treatment of substance abuse: a substantive and methodological review of O'Farrell, Fals-Stewart, and colleagues' program of research. Family process. 2010; 49(4):439-56.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00