Långvarigt bruk av bensodiazepiner där utsättning på sedvanligt sätt inte varit möjligt

  • Tillstånd: Långvarigt bruk av bensodiazepiner där utsättning på sedvanligt sätt inte varit möjligt
  • Åtgärd: Kognitiv beteendeterapi (KBT) som tillägg till bensodiazepinnedtrappning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att kognitiv beteendeterapi som tilllägg till nedtrappning av bensodiazepin ökar andelen patienter som blir bensodiazepinfria.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ett läkemedelsberoende liknar andra beroendetillstånd med kan skifta mycket från individ till individ. Alltifrån att bli beroende vid en normal läkemedelsförskrivning från läkare till att utveckla ett avancerat beroende där läkemedel införskaffas illegalt eller kombineras med alkohol och narkotika. De vanligaste beroendeskapande läkemedlen är lugnande medel och sömnmedel i grupperna bensodiazepiner och dess analoger. Dessa läkemedel fyller för många människor ett viktigt terapeutiskt värde, men kan vid beroendeutveckling ha stora negativa fysiska och psykiska konsekvenser och även påverka socialt liv och arbete.

Den KBT-inriktade behandlingen fokuserar på tankar, känslor och beteenden kopplade till bensodiazepinanvändningen eller nedtrappningen. Vanliga komponenter i behandlingen innefattar ofta registrering av konsumtion, psykoedukation, identifiering av risksituationer, utvecklandet av copingstrategier samt avslappningsövningar.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid långvarigt bruk av bensodiazepiner ger KBT som tillägg till nedtrappning en större andel personer som slutar använda bensodiazepiner vid behandlingens slut (OR 0,40–9,75 respektive RR 1.40  med 95% CI 1.05–1.86) och vid uppföljning tre månader efter avslutad behandling (RR 1.51  med 95% CI 1.15–1.98) jämfört med enbart nedtrappning (begränsat vetenskapligt underlag). Däremot ses ingen statistiskt signifikant effekt av interventionen vid uppföljning tolv månader efter behandlingens slut (RR 1.42  med 95% CI 0.89–2.28) (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Kognitiv beteendeterapi som tillägg till nedtrappning vid långvarigt bruk av bensodiazepiner har studerats i två systematiska översikter [1, 2]. Parr et al., 2009 inkluderade sju randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 454 deltagare. Deltagarnas genomsnittliga ålder varierade från 38–67 år i de olika studierna och andelen kvinnor från 45–81 procent. Den genomsnittliga användningen av bensodiazepiner varierade från 2–19 år. Fyra av studierna var genomförda i öppenvård, två i primärvård och i beroendevård. De inkluderade studierna i de två systematiska översikterna överlappar till stor del, varpå deltagarna i Darker et al., 2015 bedöms vara en likartad population som den som beskrivs av Parr et al., 2009.

Interventionerna inkluderade KBT-behandling inriktad på bensodiazepinanvändningen, KBT-behandling för sömnsvårigheter, KBT-behandling för ångest, KBT-behandling inriktad på symtomen som upp-kommer vid nedtrappningen samt multikomponentprogram inriktade både på; bensodiazepinanvändningen och på sömnsvårigheter eller ångest; bensodiazepinanvändningen och symtomen som uppkommer vid nedtrappningen eller ångest och symtomen som uppkommer vid nedtrappningen. Interventionen har i en majoritet av studierna getts som individuell behandling, i två studier som självhjälp och i en studie som gruppbehandling.

Resultaten visar att andelen deltagare som slutat använda bensodiazepiner vid behandlingens slut är större jämfört med enbart gradvis nedtrappning, en statistiskt säkerställd skillnad [2]. Effekten kvarstår vid uppföljning tre månader efter behandlingens slut. Däremot ses ingen effekt av interventionen vid uppföljning tolv månader efter behandlingens slut.

Saknas någon information i studierna?

Ja. Information saknas om effekter av interventionen uppdelat på kön, i olika åldersgrupper, på samsjuklighet samt vid samtida annan beroendeproblematik.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Parr, JM, Kavanagh, DJ, Cahill, L, Mitchell, G, Mc, DYR. Effectiveness of current treatment approaches for benzodiazepine discontinuation: a meta-analysis. Addiction. 2009; 104(1):13-24.
  2. Darker, CD, Sweeney, BP, Barry, JM, Farrell, MF, Donnelly-Swift, E. Psychosocial interventions for benzodiazepine harmful use, abuse or dependence. The Cochrane database of systematic reviews. 2015; (5):Cd009652.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00