Långvarigt bruk av bensodiazepiner där utsättning på sedvanligt sätt inte varit möjligt

  • Tillstånd: Långvarigt bruk av bensodiazepiner där utsättning på sedvanligt sätt inte varit möjligt
  • Åtgärd: Kognitiv beteendeterapi (KBT) som tillägg till bensodiazepinnedtrappning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att kognitiv beteendeterapi som tillägg till bensodiazepinnedtrappning, vid behandling av ångvarigt bruk av bensodiazepiner där utsättning på sedvanligt sätt inte varit möjligt, ökar andelen patienter som blir bensodiazepinfria.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Läkemedelsberoende, liksom andra beroendetillstånd, innefattar ett brett spektrum av problematiker. Allt från beroende vid normal förskrivning från läkare till att vara en del i ett avancerat beroende, där tabletterna kanske införskaffas illegalt och även alkohol eller narkotika förekommer. De vanligaste beroendeskapande läkemedlen är lugnande medel och sömnmedel i grupperna bensodiazepiner och dess analoger. Dessa läkemedel fyller för många människor ett viktigt terapeutiskt värde, men kan vid beroendeutveckling ha stora negativa konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan, det sociala livet och arbete.

Den KBT-inriktade behandlingen fokuserar på tankar, känslor och beteenden kopplade till bensodiazepinanvändningen eller nedtrappningen. Vanliga komponenter i behandlingen innefattar ofta registrering av konsumtion, psykoedukation, identifiering av risksituationer, utvecklandet av copingstrategier samt avslappningsövningar.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid långvarigt bruk av bensodiazepiner ger KBT som tillägg till nedtrappning en större andel personer som slutar använda bensodiazepiner vid behandlingens slut och efter uppföljning jämfört med enbart nedtrappning (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Kognitiv beteendeterapi som tillägg till nedtrappning vid långvarigt bruk av bensodiazepiner har studerats i en systematisk översikt inkluderande sju randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 454 deltagare [1]. Deltagarnas genomsnittliga ålder varierade från 38–67 år i de olika studierna och andelen kvinnor från 45–81 procent. Den genomsnittliga användningen av bensodiazepiner varierade från 2–19 år. Fyra av studierna var genomförda i öppenvård, två i primärvård och i beroendevård.

Interventionerna inkluderade KBT-behandling inriktad på bensodiazepinanvändningen, KBT-behandling för sömnsvårigheter, KBT-behandling för ångest, KBT-behandling inriktad på symtomen som uppkommer vid nedtrappningen samt multikomponentprogram inriktade både på bensodiazepinanvändningen och på sömnsvårigheter eller ångest, bensodiazepinanvändningen och symtomen som uppkommer vid nedtrappningen eller ångest och symtomen som uppkommer vid nedtrappningen.

Resultaten visar att andelen deltagare som slutat använda bensodiazepiner vid behandlingens slut är större jämfört med enbart gradvis nedtrappning i fem av sju studier, med en statistiskt säkerställd skillnad i fyra studier. Sex av studierna redovisar resultat vid uppföljning, och i fem av dessa är andelen som slutat använda bensodiazepiner större än i kontrollgruppen. Skillnaden var statistiskt säkerställd i två av studierna.

I de två studierna som visar (icke-säkerställda) resultat i negativ riktning finns problem med dålig följsamhet i interventionsgrupperna samt KBT-liknande inslag i en av kontrollgrupperna. I den ena studien var KBT-behandlingen enbart inriktad på bensodiazepinanvändningen, och i den andra studien gavs råd om exempelvis hantering av sömnproblem och ångest utifrån deltagarnas individuella problem. I övriga studier, som visar resultat i positiv riktning, har KBT-behandlingen tydligt varit inriktad på sömnsvårigheter eller ångest, eller på både bensodiazepinanvändning och sömnsvårigheter eller ångest.

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Parr, JM, Kavanagh, DJ, Cahill, L, Mitchell, G, Mc, DYR. Effectiveness of current treatment approaches for benzodiazepine discontinuation: a meta-analysis. Addiction (Abingdon, England). 2009; 104(1):13-24.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40