Kokainberoende

  • Tillstånd: Kokainberoende
  • Åtgärd: Antidepressiva

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden saknar effekt på drogfrihet.

Kommentar: Det kan dock ha en viss positiv effekt på kvarstannande i behandling, vilket kan minska risken för komplikationer av beroendet och över tid öka motivationen till drogfrihet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kokainberoende enligt DSM-IV-TR, men i några fall även kokainanvändning utan etablerat beroende. Kokain är en centralstimulerande drog, vars effekter till stor del orsakas av blockad av dopamintransportören i centrala nervsystemet. Kokain tillverkas av en växt med ursprung i Sydamerika, och drogen är fortfarande vanligare i Nord- och Sydamerika än i övriga världen. I Sverige är preparatet mindre vanligt bland tunga missbrukare. Internationellt förekommer kokain inte sällan i beredningar som kan rökas (så kallat crack), men detta är ovanligt i Sverige där drogen oftast intas nasalt. Kokain är starkt beroendeframkallande, och kokainberoende har specificerade diagnoskoder både i DSM- och ICD-systemen. Diagnoskriterierna för beroende är likadana som för andra substanser, medan kriterierna för intoxikation respektive abstinens är identiska med dem för amfetamin, vilket speglar de kliniska likheterna mellan dessa olika centralstimulerande medel. I de nedan diskutera studierna inkluderades i vissa fall kokainanvändare som inte uppfyllde kriterierna för kokainberoende, utan endast hade någon form av riskabelt bruk (se nedan).

I den aktuella systematiska översikten bedömdes i första hand de antidepressiva preparaten desipramin, fluoxetin och bupropion. Andra preparat som värderades i enstaka studier i den systematiska översikten var buspiron, paroxetin, citalopram, venlafaxin, selegilin, tryptofan, sertralin och imipramin.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid kokainberoende tycks behandling med antidepressiva preparat ha en viss positiv effekt på kvarstannande i behandling jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).
  • Vid kokainberoende tycks behandling med antidepressiva preparat inte ha någon effekt på drogfrihet jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

Granskningen inkluderar 37 randomiserade kontrollerade studier med totalt 3 551 deltagare [1]. De doser av preparaten som användes var de som är godkända för behandling vid depression. 33 studier genomfördes inom öppenvården, och fyra studier påbörjades inom slutenvård och följdes upp inom öppenvård. I snitt varade behandlingarna i 10,7 veckor. Det var en stor variation i svårighetsgrad bland patienterna. I 27 studier ingick patienter med diagnostiserat substansberoende, men i övriga tio även patienter med ett riskbruk av kokain samt patienter med samtidigt opioidberoende. Det fanns även en variation avseende samtidig depression bland patienterna. I 7 av de 37 studierna jämfördes antidepressiva preparat med andra preparat (dopaminagonister eller antiepileptika). Sammanfattningsvis tycks behandling med antidepressiva läkemedel ha en positiv effekt på kvarstannande i behandling jämfört med placebo (weighted mean difference [WMD]: 0,34 [0,22–0,47], men inte på drogfrihet, relativ risk [RR]: 1,22 [0,99–1,51]).

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Pani, PP, Trogu, E, Vecchi, S, Amato, L. Antidepressants for cocaine dependence and problematic cocaine use. The Cochrane database of systematic reviews. 2011; (12):CD002950.

Arbetsdokument

Läkemedelsbehandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40