Cannabismissbruk eller -beroende

  • Tillstånd: Cannabismissbruk eller -beroende
  • Åtgärd: Kort intervention med motiverande samtal (MI) eller annan samtalsmetod

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en liten till måttlig effekt på cannabisanvändning.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kort intervention (brief intervention, BI) utgörs vanligtvis av ett eller flera kortare samtal med syftet att göra patienter eller klienter med ett riskbruk, skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol mer medvetna om vilka hälsorisker och andra negativa konsekvenser de utsätter sig för, samt att motivera dem till att förändra sina alkoholvanor. Metoden används exempelvis i primärvård och företagshälsovård, när patientens symtom eller medicinska test tyder på att det kan finnas alkoholproblem. Olika former av strukturerade samtal kan tillämpas, vanligt är FRAMES (feed-back, responsibility, advice, menue, empathy, self-efficacy) och Motiverande samtal (se beskrivning av motiverande samtal (MI) nedan).

Kort intervention kan också inkludera utdelande av broschyrer och genomgång av resultat från medicinska test, till exempel leverprover eller andra markörer för alkoholkonsumtion. Det finns inte några allmänt vedertagna definitioner av kort intervention när det gäller val av samtalsmetodik, kompletterande insatser, samtalets längd eller antalet samtal. Vanligtvis pågår ett samtal i cirka 5–20 minuter, men kan också pågå upp till cirka 45 minuter. Kort intervention består oftast av ett samtal, men kan också inkludera upp till fem samtal. Då fler samtal ges benämns åtgärden ibland extended brief intervention. Extended brief intervention kan ibland också motsvara motivationshöjande behandling (motivational enhancement therapy, MET). Det finns inga exakta och allmänt vedertagna gränser för när en insats ska benämnas kort intervention (brief intervention), extended brief intervention eller motivationshöjande behandling.

Motiverande samtal (MI) utvecklades ursprungligen för att behandla alko-holproblem. I dag används samtalsmetoden generellt i behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola. MI är en metod som syftar till att öka klientens eller patientens egen motivation till beteendeförändring, i detta fall avseende narkotikabruk eller alkoholkonsumtion. Tanken är att genom samtal få fram klientens eller patientens egna tankar och idéer om sitt beteende och hur det kan förändras.

MI-rådgivaren ska ha ett empatiskt och icke-argumenterande förhållningssätt, respektera klientens eller patientens autonomi, visa tilltro till hans eller hennes egen förmåga och uppmärksamma hans eller hennes ansträngningar. Genom samtalen görs klienten eller patienten medveten om den bild som han eller hon har av sig själv och sina drog- eller alkoholproblem, hur väl den bilden stämmer överens med verkligheten, samt vilka vägar som finns till förändring. En viktig förutsättning är att MI-rådgivaren anpassar samtalet efter klientens eller patientens beredskap till förändring. MI kan användas som samtalsmetod vid kort intervention och som tillägg till psykologisk och psykosocial behandling och läkemedelsbehandling.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid cannabismissbruk eller -beroende ger kort intervention liten till måttlig effekt på cannabisanvändning vid fyra månaders uppföljning jämfört med väntelista (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga negativa biverkningar har rapporterats.

Vilka studier ingår i granskningen?

Kort intervention har studerats i tre randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 929 personer. Åtgärden har jämförts med väntelista.

I en studie undersöktes kort intervention vid cannabisberoende [1]. Här ingick 450 vuxna personer som randomiserades till 1) 2 sessioner motivationshöjande behandling, 2) 9 sessioners multikomponentprogram (motivationshöjande behandling, kognitiv beteende terapi (KBT) och case management) eller 3) väntelista. Tretton terapeuter, mestadels psykologer med utbildning på masternivå, deltog som behandlare. Resultatet visade signifikant positiva effekter för i första hand multikomponentprogrammet, men även kort intervention hade positiv effekt i förhållande till väntelista.

Stephens och medförfattare undersökte en längre och en kortare behandling för personer med cannabismissbruk eller -beroende [2]. Toltal 291 vuxna användare eller beroende av marijuana randomiserades till 1) 14 sessioners gruppbaserad KBT-behandling 2) 2 sessioner enskild MI eller 3) väntelista. Sex terapeuter med masternivå (KBT-grupp) och två på doktorsnivå (MI-individuell) ansvarade för behandlingen. I den gruppbaserade KBT-behandlingen ingick 8-12 deltagare. Olika KBT-inslag användes i behandlingen till exempel hemuppgifter, öka motivation till förändring, identifiering av risksituationer, färdighetsträning och coping. Även deltagande i en anhöriggrupp erbjöds. De två enskilda MI sessionerna innehöll bland annat feedback från resultat från screening av droganvändning, information om skadeverkningar, och genomgång av KBT-metoder lämpliga för att sluta med marijuana. Stöd gavs till en plan för att sluta och ett kontrakt upprättades. Signifikant positiva effekter kunde konstateras mellan den grupp som fått MI och kontrollgruppen – väntelista. Däremot sågs ingen skillnad mellan grupperna som gavs en aktiv behandling.

Totalt 188 vuxna med problematiskt bruk eller risk för utvecklande av problematiskt bruk av marijuana randomiserade till 1) personlig feedback, 2) kort utbildning – multimedia-feedback eller 3) väntelista [3]. Tre terapeuter på masternivå och med tidigare erfarenhet av beteendeterapi ansvarade för behandlingen. Personlig feedback innebar en session om 90 minuter där återkoppling och bedömning gavs kring cannabisbruket och dess risker och upplevda fördelar. MI-tekniker användes vid samtalet såsom öppna frågor, reflexivt lyssnande, affirmation, och så vidare. Olika alternativ till rådgivning eller behandling gavs också. Multimedia-feedback innebar att den senaste forskningsbaserade kunskapen om marijuana gavs under en session om 90 minuter. Här användes en kortare dokumentär med efterföljande bildspel varvid råd om behandling gavs. Resultatet visar att gruppen som fick personlig feedback hade färre antal dagar per vecka av cannabisanvändning än både de som fick väntelista och multimedia-feedback.

Saknas någon information i studierna?

Undersökningsgruppen i studierna är tämligen homogena. Den domineras av män (68–77 procent), ”vita” (69–95 procent), i anställning (68–76 procent) och med genomsnittlig ålder mellan 32 och 36 år. Härmed saknas det data om mer heterogena urval i fråga om kön, etnicitet, social ställning och ålder (även om man i några studier försökt kontrollera för detta kan det ifrågasättas om urvalen medger en sådan analys). Vidare har effekten för personer med funktionsnedsättningar inte särredovisats eller analyserats. Aktuella studier är också utförda i nära anknytning till de aktuella forskargrupperna. Vilka möjligheter och hinder samt effekter som kvarstår när modellerna översätts till ordinarie behandling är därför oklart.

Hälsoekonomisk bedömning

Åtgärden kort intervention bedöms vara förenad med en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår.

Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit några analyser med kvalitetsjusterade levnadsår som effektmått. Bedömningen bygger därför på en skattning baserad på potentiella besparingar om missbruket eller beroendet upphör, hälsovinster och kostnader för åtgärden. Enligt skattningen kan insatser för att bryta tungt narkotikamissbruk och beroende kosta 1 800 kr per drogfri dag för att medföra en måttlig kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår. Det är dock ett mycket grovt nyckeltal.

Vad gäller cannabis är det rimligt att anta att kostnaden per drogfri dag inte kan vara lika hög som för annan narkotika, men kostnaden per kvalitetsjusterade levnadsår bedöms ändå vara låg. Kort intervention är en behandling som kostar relativt lite att genomföra. Effekten är dock liten och evidensen för effekten måttligt starkt. Den hälsoekonomiska beräkningen är därmed något osäker. Sammanfattningsvis blir bedömningen att om det föreligger en effekt i minskat missbruk av kort intervention är metoden förenad med en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterade levnadsår.

Referenser

  1. Marijuana Treatment Project Research, G. Brief treatments for cannabis dependence: findings from a randomized multisite trial. Journal of consulting and clinical psychology. 2004; 72(3):455-66.
  2. Stephens, RS, Roffman, RA, Curtin, L. Comparison of extended versus brief treatments for marijuana use. Journal of consulting and clinical psychology. 2000; 68(5):898-908.
  3. Stephens, RS, Roffman, RA, Fearer, SA, Williams, C, Burke, RS. The Marijuana Check-up: promoting change in ambivalent marijuana users. Addiction (Abingdon, England). 2007; 102(6):947-57.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40