Befarat pågående eller nyligt intag av narkotika

  • Tillstånd: Befarat pågående eller nyligt intag av narkotika
  • Åtgärd: Patientnära drogtest (snabbtest) med salivprov

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att salivprov är mindre tillförlitligt än urinprov, särskilt för cannabis och bensodiazepiner. Det har dessutom ett kort tidsfönster.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Patientnära salivtest kan användas för att upptäcka pågående eller nyligt (senaste dygnet) intag av narkotika. Provtagningen anses vara enklare och lättare att övervaka och innebär mindre risk för fusk och upplevelse av integritetsintrång. Patientnära salivtest har utvecklats och utvärderats framför allt i samband med trafikmedicinsk tillämpning.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid befarat nyligt eller pågående intag av narkotika tycks analys i saliv med patientnära snabbtest utanför laboratoriet (i förhållande till verifierande laboratorieanalys) ha

  • 0–87 procents sensitivitet och 80–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av amfetamin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 51–100 procents sensitivitet och 81–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av opiater (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 0–97 procents sensitivitet och 91–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av kokain (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 0–74 procents sensitivitet och 70–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av cannabis (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 33–69 procents sensitivitet och 85–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av bensodiazepiner (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Om sensitivitet och specificitet inte når upp till 100 procent finns risk för falskt negativa och falskt positiva resultat om inte snabbtestet följs upp av ett verifierande laboratorietest.

Vilka studier ingår i granskningen?

Två studier ingår i granskningen. Båda är samarbetsstudier mellan ett antal olika länder i Europa tillsammans med USA. Båda studierna har huvudsakligen trafikmedicinsk inriktning [1–2]. I Blencowe med flera ingår även prover från drogklinik och från personer som testats i samband med besök på så kallade ”coffeeshops” [1]. Studieprotokoll och resultatrapportering har varit gemensam.

Saknas någon information i studierna?

Studier av vilken effekt användandet av patientnära drogtest har på vårdkedjan saknas.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Blencowe, T, Pehrsson, A, Lillsunde, P, Vimpari, K, Houwing, S, Smink, B, et al. An analytical evaluation of eight on-site oral fluid drug screening devices using laboratory confirmation results from oral fluid. Forensic science international. 2011; 208(1-3):173-9.
  2. Pil, K, Verstraete, A. Current developments in drug testing in oral fluid. Therapeutic drug monitoring. 2008; 30(2):196-202.

Arbetsdokument

Medicinska test

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40