Befarat pågående eller nyligt intag av narkotika

  • Tillstånd: Befarat pågående eller nyligt intag av narkotika
  • Åtgärd: Patientnära drogtest (snabbtest) med urinprov

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden är mer osäker än analyser från laboratorier.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Vid befarat pågående eller nyligt intag av narkotika kan patientnära drogtest utföras i urin med snabbtest som ger ett omgående provsvar. Ett snabbt provsvar ses vara till hjälp i situationer där snabba beslut om insatser och åtgärder som är beroende av narkotikaintag måste tas. Avläsning av snabbtestet sker subjektivt och kan innebära ökad osäkerhet beroende på erfarenhet hos utfärdaren.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid befarat nyligt eller pågående intag av narkotika har analys i urin med patientnära snabbtest utanför laboratoriet (i förhållande till verifierande laboratorieanalys)

  • 43–100 procents sensitivitet och 97–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av amfetamin (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 80–100 procents sensitivitet och 95–99 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av opiater (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 73–99 procents sensitivitet och 82–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av cannabis (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • 73–100 procents sensitivitet och 94–100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av bensodiazepiner (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Vid befarat nyligt eller pågående intag av narkotika tycks analys i urin med patientnära snabbtest utanför laboratoriet (i förhållande till verifierande laboratorieanalys) ha

  • 98,5 procents sensitivitet och 100 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av kokain (begränsat vetenskapligt underlag)
  • 100 procents sensitivitet och 93 procents specificitet för att påvisa nyligt intag av oxykodon (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Om sensitivitet och specificitet inte når upp till 100 procent finns risk för falskt negativa och falskt positiva resultat om inte snabbtestet följs upp av ett verifierande laboratorietest.

Vilka studier ingår i granskningen?

Åtta studier, som analyserat hur ett flertal olika POC-tester presterar tekniskt för detektion av amfetamin, opiater, kokain, cannabis, bensodiazepiner samt oxykodon i urinprover från sjukhusmiljö [1–7] samt från trafikbrott [1, 8], ingår i granskningen. I samtliga studier har som ”golden standard” använts den befintliga verifierande analysmetod som används på respektive analyslaboratorium – i samtliga fall har resultaten verifierats med GC/LC-MS [1, 2, 4–8] eller HPLC [3]. Sensitiviteten hos POC-testen varierade mellan 43–100 procent (median 80 procent) för amfetamin, 80–100 procent (96 procent) för opiater, 88–100 procent (98,5 procent) för kokain, 73–99 procent (94 procent) för cannabis, och 73–100 procent (90 procent) för bensodiazepiner. Specificiteten varierade mellan 97–100 procent (median 98 procent) för amfetamin, 94,5–99 procent (98 procent) för opiater, 93,5–100 procent (100 procent) för kokain, 82–100 procent (94,8 procent) för cannabis och 83–98 procent (96 procent) för bensodiazepiner. För oxykodon som studerats i en studie [4] var sensitiviteten 100 procent och specificiteten 93 procent. I en av studierna [6] har man också testat vilken sensitivitet och specificitet läkarens bedömning har i förhållande till den verifierande testmetoden. Här fann man att sensitiviteten varierade mellan 55–61 procent (utom för kokain där inga positiva prover fanns) medan specificiteten var över 90 procent för samtliga substanser.

Saknas någon information i studierna?

Studier av vilken effekt användandet av patientnära drogtester har på vårdkedjan saknas.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Beck, O, Kraft, M, Moeller, MR, Smith, BL, Schneider, S, Wennig, R. Frontline immunochromatographic device for on-site urine testing of amphetamines: laboratory validation using authentic specimens. Annals of clinical biochemistry. 2000; 37 ( Pt 2):199-204.
  2. Peace, MR, Tarnai, LD, Poklis, A. Performance evaluation of four on-site drug-testing devices for detection of drugs of abuse in urine. Journal of analytical toxicology. 2000; 24(7):589-94.
  3. Yang, JM, Lewandrowski, KB. Urine drugs of abuse testing at the point-of-care: clinical interpretation and programmatic considerations with specific reference to the Syva Rapid Test (SRT). Clinica chimica acta; international journal of clinical chemistry. 2001; 307(1-2):27-32.
  4. Haller, CA, Stone, J, Burke, V, Branch, J, Chen, K, Gross, S. Comparison of an automated and point-of-care immunoassay to GC-MS for urine oxycodone testing in the clinical laboratory. Journal of analytical toxicology. 2006; 30(2):106-11.
  5. Bagoien, G, Morken, G, Zahlsen, K, Aamo, T, Spigset, O. Evaluation of a urine on-site drugs of abuse screening test in patients admitted to a psychiatric emergency unit. Journal of clinical psychopharmacology. 2009; 29(3):248-54.
  6. Mordal, J, Holm, B, Morland, J, Bramness, JG. Recent substance intake among patients admitted to acute psychiatric wards: physician's assessment and on-site urine testing compared with comprehensive laboratory analyses. Journal of clinical psychopharmacology. 2010; 30(4):455-9.
  7. Attema-de Jonge, ME, Peeters, SY, Franssen, EJ. Performance of three point-of-care urinalysis test devices for drugs of abuse and therapeutic drugs applied in the emergency department. The Journal of emergency medicine. 2012; 42(6):682-91.
  8. Crouch, DJ, Hersch, RK, Cook, RF, Frank, JF, Walsh, JM. A field evaluation of five on-site drug-testing devices. Journal of analytical toxicology. 2002; 26(7):493-9.

Arbetsdokument

Medicinska test

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40