Befarat pågående eller nyligt intag av narkotika

  • Tillstånd: Befarat pågående eller nyligt intag av narkotika
  • Åtgärd: Urinprov

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att metoden anses vara det bästa tillgängliga sättet att identifiera intag.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Drogtest med urinprov analyserat med masspektrometri kan användas för att upptäcka pågående eller nyligt intag av i princip alla olika substanser som kan missbrukas. Metoden att utnyttja urinprov är etablerad sedan 1970-talet och är i rutinanvändning över hela världen. Metoden får anses vara en ”golden standard” inom området.

För cannabis baseras testet på mätning av den dominerande metaboliten till THC, THC-karboxylsyra. När cannabis administreras eller monitoreras på kända missbrukare är sensitiviteten 100 procent [1]. Specificiteten är beroende på metodik, men om säkra metoder används är specificiteten 100 procent [2]. Detektionstiden efter enstaka intag kan vara kort (< 24 timmar) men efter kroniskt missbruk flera veckor [3]. THC har då lagrats i kroppen och utsöndras långsamt. Avgörande för testets sensitivitet är cutoff-gränsen i screeningen. Gränsvärdet 25 ng/ml ger fler positiva provresultat jämfört med 50 [4]. Någon säker metod att avgöra om ett positivt drogtest beror på nytt eller gammalt intag saknas. Ett vanligt problem är att kunna veta om två positiva drogtest i följd beror på nytt intag eller på lång detektionstid. Man kan för att bättre avgöra detta hos en individ bilda kvoten THC-karboxylsyra/kreatinin [2]. Denna kvot ska över tiden sjunka, och om detta inte sker beror det på nytt intag. Passiv rökning hävdas ibland i vissa sammanhang förklara ett positivt test, men studier visar att ”passiv” exposition måste ske till extrem grad för att orsaka ett positivt drogtest [5]. De nya syntetiska cannabinoiderna är detekterbara i urin endast som metaboliter.

I drogtestning för opiater fokuserar metoderna på morfin och dess glukuronidkonjugat och inte på heroin, kodein eller etylmorfin. Alla dessa tre substanser bildar morfin som metabolit. Heroinets specifika metabolit 6-acetylmorfin kan användas som en säker indikator på heroinintag. Detektionstiden varierar men är cirka två till fyra dagar [6].

För kokain baseras testet på mätning av den dominerande metaboliten till kokain, bensoylekgonin. Detektionstiden efter intag är cirka två till tre dagar [6]. Det finns inga alternativa förklaringar till förekomst av bensoylekgonin i urinen än intag av kokain. Avgörande för testets sensitivitet är cutoff-gränsen i screeningen. Gränsvärdet 150 ng/ml ger fler positiva provresultat än 300.

I drogtestning för amfetamin och metamfetamin fokuserar metoderna på substanserna själva och inte på metaboliter. Cirka hälften av en dos utsöndras i urinen som oförändrad modersubstans. Vid intag av metamfetamin förekommer amfetamin som metabolit. Detektionstiden varierar men är cirka två till fyra dagar [6].

I drogtestning för bensodiazepiner är det med få undantag metaboliter som metoderna fokuserar och inte substanserna själva. Detektionstiden varierar men är cirka två till fyra dagar, för diazepam längre. Metoderna har olika känslighet för de olika preparaten [7].

Det är i princip inga problem med att utveckla metoder för mätning av nya droger genom att utnyttja masspektrometri så snart de blivit kända. Vartefter nya droger kommer fram utförs studier för att kartlägga detekterbarhet och utveckla analysmetoder. Oftast fokuserar metoderna på att analysera modersubstansen då metaboliter inte finns tillgängliga eller inte är kända. Detektionstiden för den stora mängden nya droger varierar och är dåligt känd, men kan antas vara cirka två till fyra dagar i analogi med de mer kända drogerna.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma sensitivitet och specificitet för urinprov vid befarat pågående eller nyligt intag av narkotika. Metoden anses dock vara det bästa tillgängliga sättet att identifiera intag.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Fusk vid urinprovtagning förekommer. Analys av nya droger innebär ökade risker för felaktiga identifikationer då isomerer kan förekomma.

Vilka studier ingår i granskningen?

Saknas någon information i studierna?

Det saknas information om sensitivitet och specificitet för urinprov eftersom det inte finns något relevant referenstest.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Brenneisen, R, Meyer, P, Chtioui, H, Saugy, M, Kamber, M. Plasma and urine profiles of Delta9-tetrahydrocannabinol and its metabolites 11-hydroxy-Delta9-tetrahydrocannabinol and 11-nor-9-carboxy-Delta9-tetrahydrocannabinol after cannabis smoking by male volunteers to estimate recent consumption by athletes. Analytical and bioanalytical chemistry. 2010; 396(7):2493-502.
  2. Smith, ML, Barnes, AJ, Huestis, MA. Identifying new cannabis use with urine creatinine-normalized THCCOOH concentrations and time intervals between specimen collections. Journal of analytical toxicology. 2009; 33(4):185-9.
  3. Westin, AA, Huestis, MA, Aarstad, K, Spigset, O. Short communication: Urinary excretion of 11-nor-9-carboxy-Delta(9)-tetrahydrocannabinol in a pregnant woman following heavy, chronic cannabis use. Journal of analytical toxicology. 2009; 33(9):610-4.
  4. Madhavaram, H, Couch, RA. Utilization of a detection level of 25ng/mL for cannabinoids in urine using a CEDIA THCPLUS immunoassay: application of this cut-off to urines of school children. Forensic science international. 2010; 198(1-3):28-30.
  5. Rohrich, J, Schimmel, I, Zorntlein, S, Becker, J, Drobnik, S, Kaufmann, T, et al. Concentrations of delta9-tetrahydrocannabinol and 11-nor-9-carboxytetrahydrocannabinol in blood and urine after passive exposure to Cannabis smoke in a coffee shop. Journal of analytical toxicology. 2010; 34(4):196-203.
  6. Braithwaite, RA, Jarvie, DR, Minty, PS, Simpson, D, Widdop, B. Screening for drugs of abuse. I: Opiates, amphetamines and cocaine. Annals of clinical biochemistry. 1995; 32 ( Pt 2):123-53.
  7. Simpson, D, Braithwaite, RA, Jarvie, DR, Stewart, MJ, Walker, S, Watson, IW, et al. Screening for drugs of abuse (II): Cannabinoids, lysergic acid diethylamide, buprenorphine, methadone, barbiturates, benzodiazepines and other drugs. Annals of clinical biochemistry. 1997; 34 ( Pt 5):460-510.

Arbetsdokument

Medicinska test

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40