Befarat långvarigt högt intag av alkohol

  • Tillstånd: Befarat långvarigt högt intag av alkohol
  • Åtgärd: Mätning av PEth i blodprov

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att PEth både har hög sensitivitet och specificitet.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Tillgång till metoder för att påvisa eller avfärda kronisk överkonsumtion av alkohol (riskbruk eller missbruk) och relaterad vävnads- eller organskada är mycket viktigt. Fosfatidyletanol (PEth) är en alkoholmarkör som fått ökad användning på senare år. PEth är ett samlingsnamn för en stor grupp fosfolipider som bildas från membranmolekylen fosfatidylkolin i närvaro av etanol. Olika PEth-former skiljer sig åt i fettsyrasammansättning. Eftersom PEth endast bildas i närvaro av etanol kan mätning av PEth i blodprov (helblod) utnyttjas som en specifik alkoholmarkör.

PEth-bildningen efter alkoholintag är dosberoende men med individuell variation varför det är svårt att identifiera ett exakt gränsvärde som skiljer ”normalbruk” från överkonsumtion. Däremot är markören mycket användbar för att skilja total nykterhet (inget PEth) från alkoholkonsumtion (något PEth), samt vid behandlingsuppföljning.

PEth introducerades som ett test för ”alkoholmissbruk”, men nyare studier utförda med känsligare mätteknik har visat att även enstaka större intag (”berusningsdrickande”) kan generera en mätbar PEth-nivå redan inom något dygn. I en annan studie kunde PEth påvisas i mer än hälften av alla prov från vanliga blodgivare, om än mestadels i låg nivå. Halveringstiden för PEth är angiven till cirka fyra dygn.

Under 2013 har en samordning av analys- och svarsrutiner för PEth genomförts i Sverige, vilket kommer att förbättra användningen av markören och förenkla jämförbarheten av resultat [1].

Vilken effekt har åtgärden?

Vid befarat långvarigt högt intag av alkohol

  • har PEth-mätning en sensitivitet på 63–100 procent för att upptäcka riskkonsumtion (begränsat vetenskapligt underlag).
  • har PEth-mätning en specificitet på 88–100 procent för att upptäcka riskkonsumtion (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

En nackdel är att PEth kan bildas i blodprovet efter provtagningen, om provet innehåller etanol och lagras felaktigt. Detta kan innebära risk för falskt positiv identifiering av alkoholkonsumtion. En praktisk nackdel är att mätningen baseras på mätning i helblod (eftersom PEth är en membrankomponent) medan de flesta klinisk-kemiska rutinanalyser utnyttjar plasma- eller serumprov. Eftersom PEth är mätbart även i blodprov från ”normalkonsumenter” av alkohol, måste ett gränsvärde som skiljer normal- från överkonsumtion utnyttjas.

Vilka studier ingår i granskningen?

Nyttan av att mäta PEth i ett blodprov för att identifiera personer med befarat långvarigt högt alkoholintag studerades. Granskningen baseras på studier där mätning av PEth jämfördes med flera andra alkoholmarkörer [2–8]. Fördelen med PEth som alkoholmarkör jämfört med tidigare rutintest (”leverenzymerna” GT, ASAT och ALAT, samt MCV) är den mycket höga specificiteten för alkoholöverkonsumtion. Det föreligger därför mindre risk för falsk identifiering av alkoholintag med PEth. Sensitivitet hos PEth för tidig upptäckt av alkoholöverkonsumtion är högre än för CDT (dosberoende).

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Helander, A, Hansson, T. National harmonization of the alcohol biomarker PEth. Lakartidningen. 2013; 110(39-40):1747-8.
  2. Gnann, H, Weinmann, W, Thierauf, A. Formation of phosphatidylethanol and its subsequent elimination during an extensive drinking experiment over 5 days. Alcoholism, clinical and experimental research. 2012; 36(9):1507-11.
  3. Hahn, JA, Dobkin, LM, Mayanja, B, Emenyonu, NI, Kigozi, IM, Shiboski, S, et al. Phosphatidylethanol (PEth) as a biomarker of alcohol consumption in HIV-positive patients in sub-Saharan Africa. Alcoholism, clinical and experimental research. 2012; 36(5):854-62.
  4. Hartmann, S, Aradottir, S, Graf, M, Wiesbeck, G, Lesch, O, Ramskogler, K, et al. Phosphatidylethanol as a sensitive and specific biomarker: comparison with gamma-glutamyl transpeptidase, mean corpuscular volume and carbohydrate-deficient transferrin. Addiction biology. 2007; 12(1):81-4.
  5. Helander, A, Peter, O, Zheng, Y. Monitoring of the alcohol biomarkers PEth, CDT and EtG/EtS in an outpatient treatment setting. Alcohol Alcohol. 2012; 47(5):552-7.
  6. Kwak, HS, Han, JY, Ahn, HK, Kim, MH, Ryu, HM, Kim, MY, et al. Blood levels of phosphatidylethanol in pregnant women reporting positive alcohol ingestion, measured by an improved LC-MS/MS analytical method. Clinical toxicology (Philadelphia, Pa). 2012; 50(10):886-91.
  7. Stewart, SH, Law, TL, Randall, PK, Newman, R. Phosphatidylethanol and alcohol consumption in reproductive age women. Alcoholism, clinical and experimental research. 2010; 34(3):488-92.
  8. Viel, G, Boscolo-Berto, R, Cecchetto, G, Fais, P, Nalesso, A, Ferrara, SD. Phosphatidylethanol in blood as a marker of chronic alcohol use: a systematic review and meta-analysis. International journal of molecular sciences. 2012; 13(11):14788-812.

Arbetsdokument

Medicinska test

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40