Befarat långvarigt högt intag av alkohol

  • Tillstånd: Befarat långvarigt högt intag av alkohol
  • Åtgärd: Mätning av ASAT och ALAT i blodprov

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att ASAT och ALAT har både sämre sensitivitet och specificitet än mätning av PEth i blodprov vid befarat långvarigt högt intag av alkohol och mätning av CDT i blodprov vid befarat långvarigt högt intag av alkohol.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Tillgång till metoder för att påvisa eller avfärda kronisk överkonsumtion av alkohol (”riskbruk–missbruk”) och relaterad vävnads- eller organskada är mycket viktigt. Alaninaminotransferas (ALAT) och aspartataminotransferas (ASAT) är enzym som är inblandade i tillverkningen av aminosyror (proteinernas byggstenar). ALAT finns framför allt i levern medan ASAT även finns i hjärta och skelettmuskulatur. I likhet med mätning av GT i blodprov vid befarat långvarigt högt intag av alkohol utnyttjas ofta aminotransferaser som screeningtest för leverstatus i samband med hälsoundersökning och som rutinmarkörer för vävnads- eller organskada (framför allt på levern) vid alkoholmissbruk.

Halveringstiden för ALAT och ASAT i blodbanan är kort (dygn) men eftersom båda förekommer i förhöjda nivåer som resultat av organskada tar det oftast lång tid (veckor–månad) för värdena att återgå till det normala vid abstinens. Det har förslagits att kvoten ASAT/ALAT skulle kunna utnyttjas för att skilja alkoholrelaterad från övrig leversjukdom, men detta får anses vara ett mycket osäkert test [1, 2].

Vilken effekt har åtgärden?

Vid befarat långvarigt högt alkoholintag

  • har ALAT- och ASAT-mätning en sensitivitet på 29–36 procent respektive 23–47 procent i förhållande till intervju (starkt vetenskapligt underlag).
  • har ALAT- och ASAT-mätning en specificitet på 80–83 procent respektive 78–97 procent i förhållande till intervju (starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Ett förhöjt ALAT eller ASAT är en osäker indikator på alkoholmissbruk, eftersom det finns flera andra orsaker till förhöjda värden, exempelvis icke alkoholrelaterade leversjukdom, diabetes, övervikt, viss läkemedelsbehandling och användning av vissa naturmedel. Det är därför stor risk för en falskt positiv identifiering av alkoholmissbruk, om denna baseras enbart på ett förhöjt ALAT- eller ASAT-värde.

Vilka studier ingår i granskningen?

Nyttan av att mäta ALAT och ASAT i ett blodprov för att identifiera personer med befarat långvarigt högt alkoholintag studerades. Granskningen baseras på studier där mätning av två eller flera olika alkoholmarkörer jämfördes i förhållande till högt alkoholintag [3–5]. Förutom dessa finns ett flertal studier som bekräftar den låga sensitiviteten och måttliga specificiteten hos ALAT och ASAT i samband med alkoholöverkonsumtion.

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Kazemi-Shirazi, L, Veloso, MP, Frommlet, F, Steindl-Munda, P, Wrba, F, Zehetmayer, S, et al. Differentiation of nonalcoholic from alcoholic steatohepatitis: are routine laboratory markers useful? Wiener klinische Wochenschrift. 2008; 120(1-2):25-30.
  2. Liangpunsakul, S, Qi, R, Crabb, DW, Witzmann, F. Relationship between alcohol drinking and aspartate aminotransferase:alanine aminotransferase (AST:ALT) ratio, mean corpuscular volume (MCV), gamma-glutamyl transpeptidase (GGT), and apolipoprotein A1 and B in the U.S. population. Journal of studies on alcohol and drugs. 2010; 71(2):249-52.
  3. Conigrave, KM, Degenhardt, LJ, Whitfield, JB, Saunders, JB, Helander, A, Tabakoff, B. CDT, GGT, and AST as markers of alcohol use: the WHO/ISBRA collaborative project. Alcoholism, clinical and experimental research. 2002; 26(3):332-9.
  4. McDonald, H, Borinskya, S, Kiryanov, N, Gil, A, Helander, A, Leon, DA. Comparative performance of biomarkers of alcohol consumption in a population sample of working-aged men in Russia: the Izhevsk Family Study. Addiction (Abingdon, England). 2013; 108(9):1579-89.
  5. Pirro, V, Valente, V, Oliveri, P, De Bernardis, A, Salomone, A, Vincenti, M. Chemometric evaluation of nine alcohol biomarkers in a large population of clinically-classified subjects: pre-eminence of ethyl glucuronide concentration in hair for confirmatory classification. Analytical and bioanalytical chemistry. 2011; 401(7):2153-64.

Arbetsdokument

Medicinska test

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00