Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år

  • Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år
  • Åtgärd: Adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har god effekt på andel som använder alkohol och narkotika.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) avser eftervårdsbehandling efter avslutad öppenvårdsbehandling eller efter placering. Interventionerna genomförs i eller runt personens boendemiljö. Vid ACRA (CRA för ungdomar) görs en funktionsanalys av personens behov, styrkor och svårigheter, varefter färdigheter som syftar till upprätthållande av nykterhet eller drogfrihet tränas. ACC är en utveckling av ACRA med tillägg av case management. Programmet kan innehålla en mängd olika interventioner som syftar till kvarhållande av effekter av tidigare behandling och förebyggande av återfall i den aktuella livsmiljön. Professionella och föräldrar involveras vid behov och kan ha viktiga funktioner i programmet. ACRA eller ACC ges normalt under en tremånadersperiod men behandlingen kan även fortgå längre.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid användning, missbruk eller beroende av cannabis hos ungdomar under 18 år

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

ACRA eller ACC har studerats i fyra randomiserade kontrollerade studier som alla kommer från USA. Totalt ingår 1 440 ungdomar i dessa studier med en ålder mellan 12 och 18 år, varav den vanligaste åldern är cirka 15 år. I studierna förekommer ett stort antal olika effektmått som på lite olika men ändå överensstämmande sätt mäter ungdomens användande av framför allt cannabis men också alkohol och i mindre utsträckning andra narkotiska preparat.

De olika kontrollgrupper som förekommer i studierna är alla andra former av mer eller mindre högkvalificerad behandling, och endast i en studie jämförs ACC mot sedvanlig behandling. ACRA eller ACC jämförs på så sätt utom i ett fall mot andra i vissa fall redan väl etablerade behandlingar eller behandlingar som bygger på kända fungerande principer eller insatsformer, till exempel KBT, case management, föräldrastöd, etcetera. Inklusionskriterierna till studierna varierar men innefattar nästan alltid ett missbruk eller beroende av cannabis där alkohol och andra droger också kan förekomma. Ungdomarna har också ofta andra problem i form av antisociala beteenden och psykiatriska svårigheter. Ungdomarna har valts ut till dessa studier för att man bedömer att de kan fungera i öppna vårdformer – man kan därför anta att inte de med allra störst problem finns med i dessa studier. Ungdomarna är i stor utsträckning rekryterade från den amerikanska kriminalvården där de är dömda för olika saker, gissningsvis oftast för narkotikabrott. Detta gör att dessa grupper av ungdomar som finns i studierna inte nödvändigtvis är de samma som skulle kunna tänkas bli föremål för behandling med ACRA eller ACC i Sverige om vi tänker att metoden ska implementeras i socialtjänstens behandlingsgrupper som jobbar med ungdomsmissbruk. I samtliga studier är uppföljningstiden upp till tolv månader vilket ger en viss stabilitet i analysen av hur effektiva behandlingen är i ett eftervårdsförlopp.

I den första studien [1] med 320 deltagare används ACRA eller ACC som tilläggsintervention till två redan etablerade behandlingar. Syftet är att se om det finns extra effekter av ACRA eller ACC utöver dem som kan tänkas finnas av de reguljära behandlingarna. Ungdomarna är 12–18 år och slumpas till en av de fyra armarna. Det primära effektmåttet definieras som andel dagar utan alkohol och cannabisanvändande under uppföljningstiden. Vid analys av de olika mättillfällena fann man att alla interventioner var signifikant effektiva i att de minskade ungdomarnas substansanvändande över tid och genom uppföljningarna. ACRA eller ACC hade en liten icke-signifikant effekt på att minska substansanvändande utöver det som de primära behandlingarna åstadkom. Intention-to-treat-analyser förstärker stabiliteten i resultaten.

I den andra studien [2] med 183 deltagare jämförs ACRA eller ACC med sedvanlig behandling som ges efter heldygnsvård där ungdomarna har varit placerade. Ungdomarna lottas till behandlingarna. Alla får samma eftervårdsbehandling men vissa får tillägget ACRA eller ACC. Ungdomarna i studien är 12–17 år och har en beroendediagnos av alkohol eller cannabis. Utfallsmåttet är hur många dagar de senaste månaderna som ungdomarna varit drogfria. Uppföljningstiden är upp till nio månader med mätning också efter tre månader. Vid analys av resultaten fann man att tillägget med ACRA eller ACC gav positiva effekter på drogfrihet vid de olika uppföljningarna, men få av resultaten var signifikanta på grund av att studien har låg power.

I den tredje studien [3] med 600 deltagare jämförs ACRA med två andra interventioner. Interventionerna är MET och KBT5, och MDFT. Ungdomarna i studien är mellan 13 och 18 år, med den vanligaste åldern 15–16 år med lättare till tyngre missbruksproblem. Rekrytering till studierna skedde framför allt från kriminalvården och de kliniker som ingick i studien. Utfallsmåtten i studien är antalet dagar utan droganvändande under uppföljningsperioden (tolv månader) samt andelen som är på väg tillbaka (in recovery), också det mätt under en tolvmånaders uppföljningsperiod. För båda effektmåtten gäller att samtliga i studien ingående behandlingar visade på ett positivt behandlingsresultat. Analyserna visade dock inte på några statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika behandlingarna. Studien är välgjord och stor med ett stort antal olika interventioner som prövas.

I den fjärde studien [4] med 337 deltagare jämförs ACC med CM (Contingency management) samt sedvanlig behandling som ges efter heldygnsvård där ungdomarna har varit placerade. Ungdomarna lottades till behandlingarna. Alla fick samma eftervårdsbehandling, men vissa fick tillägget ACC eller CM eller ACC+CM. Ungdomarna i studien var 12–18 år och hade en beroendediagnos av alkohol eller cannabis. Utfallsmåttet var antal drogfria dagar den senaste månaden vid tolvmånadersuppföljningen. Ett andra utfallsmått var om ungdomarna kunde betraktas vara i remission avseende sitt missbruk ett år efter behandlingen. Tillägget med ACC eller CM till sedvanlig behandling gav signifikanta effekter på båda utfallsmåtten. Effekten var liten till måttlig jämfört med endast sedvanlig behandling. Kombinationen ACC+CM skiljde sig däremot inte signifikant från sedvanlig behandling. Studien är välgjord med lågt bortfall och lång uppföljningstid vilket ger den trovärdighet och hög tillförlitlighet.

Saknas någon information i studierna?

-

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Godley, SH, Garner, BR, Passetti, LL, Funk, RR, Dennis, ML, Godley, MD. Adolescent outpatient treatment and continuing care: main findings from a randomized clinical trial. Drug and alcohol dependence. 2010; 110(1-2):44-54.
  2. Godley, MD, Godley, SH, Dennis, ML, Funk, RR, Passetti, LL. The effect of assertive continuing care on continuing care linkage, adherence and abstinence following residential treatment for adolescents with substance use disorders. Addiction (Abingdon, England). 2007; 102(1):81-93.
  3. Dennis, M, Godley, SH, Diamond, G, Tims, FM, Babor, T, Donaldson, J, et al. The Cannabis Youth Treatment (CYT) Study: main findings from two randomized trials. J Subst Abuse Treat. 2004; 27(3):197-213.
  4. Godley, MD, Godley, Dennis, ML, Funk, RR, Passetti, LL, Petry, NM. A Randomized Trial of Assertive Continuing Care and Contingency Management for Adolescents With Substance Use Disorders. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 2014; 82(1): 40–51.

Arbetsdokument

Psykologisk eller psykosocial behandling för ungdomar

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40