Anhörig till person med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika

  • Tillstånd: Anhörig till person med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika
  • Åtgärd: Psykosocialt stöd i form av coping skills training

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har god effekt på depression och ångest och att det vetenskapliga underlaget är måttligt starkt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Coping skills training, CST, är en stödinsats för makar och andra anhöriga till personer med alkohol- och drogberoende. Den ges vanligen som gruppinsats i öppenvård, men kan också ges som individuella sessioner. Den kan även variera i omfattning. Bland de studier som här studeras varierade insatsen från 5–8 veckor, och med 1–2 sessioner per vecka. Den kortare av dessa studier [1] innehåller fem individuella sessioner: en standardiserad information om copingbeteenden, plus fyra ytterligare sessioner avsedda att träna alternativa copingstrategier, alla omfattande 90 minuter. CST har teoretisk grund dels i al-anons erfarenheter angående så kallade enabling, se [2], dels i senare forskning om anhörigas copingstrategier, se bland annat [3]. Den inledande informationssessionen (1) beskriver skillnaden mellan negativ coping (tjat, skuldfördelning, hot, gräl, kontrollerande, undvikande och passivitet) och positiv coping (stöd, samtal, familjeaktiviteter, oberoende i relationen). Deltagarna får utbildning i rollmönster och deltar i studiecirklar om beteende tillsammans med andra familjer där en person missbrukar. De får besvara frågor om egna rollmönster och copingstrategier. De efterföljande sessionerna har olika teman: (2) Familjeanpassning och roller, relationer och sexualitet; (3) Isolering och sociala nätverk; (4) Familjedynamik och beroende eller oberoende i relationer; samt (5) Repetition och formulering av mål för framtiden. Mellan de olika sessionerna för deltagarna dagbok över kritiska situationer, vilka sedan diskuteras under sessionerna.

Zetterlind med flera [4] beskriver också en annan version, där deltagarna tränas i grupp under betydligt fler sessioner (12 gånger) med samma teman. Gruppformatet medger mer av rollspelande träningsmoment, och mer av gruppstödjande aktiviteter. Ytterligare en CST-version, ”The 5-step method”, som tvärtom är förkortad och manualiserad, har utvecklats av ett team i England. Den har varit föremål för en hel del implementeringsforskning i England och Italien och inkluderat olika populationer (till exempel etniska minoriteter).

Målet för interventionen oavsett form och omfattning är att förändra deltagarnas copingstilar och förbättra deras psykiska mående. Programmet har även prövats med vuxna barn till personer med alkoholproblem (adult children of alcoholics, ACOA), och har senare legat till grund för utformning av en manual för en kombinerad alkohol- och copingintervention, individual coping and alcohol intervention program, ICAIP [5].

Vilken effekt har åtgärden?

Vid tillståndet anhörig till person med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika ger psykosocialt stöd i form av CST

  • hög grad av fullföljande av insatsen som är likvärdig psykosocialt stöd i form av al- eller nar-anoninspirerade stödprogram för anhörig till person med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • mycket lägre deltagande i al- eller nar-anon självhjälpsrörelse under programtiden jämfört med al-anoninspirerade stödprogram och lägre deltagande än väntelista (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • som längre version, förbättrad självbild, minskade upplevelser av svåra livsproblem (vilket också verkar ha en dosrelaterad effekt), minskad depression och minskad ångest, jämfört med väntelista och CST som kortare version (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på ”coping skills” jämfört med andra aktiva behandlingar (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • ingen effekt på alkoholkonsumtion vare sig som längre eller kortare version (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • att 34–45 procent av de med missbruk påbörjar behandling eller går med i anonyma alkoholister inom 12 månader, vilket är likvärdigt med al- eller nar-anoninspirerade stödprogram (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • likvärdig minskning av missbruket hos personen som missbrukar under insatstiden och vid 12 månaders uppföljning jämfört med al- eller nar-anoninspirerade stödprogram (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma CST:s effekt på den missbrukande personens våld i hemmet och dennes fysiska hälsa, samt deltagarens tillgång till nätverk.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga oönskade effekter har redovisats.

Vilka studier ingår i granskningen?

CST för anhöriga/närstående till personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika har studerats i fyra randomiserade kontrollerade studier som sammanlagt omfattar 251 personer i USA respektive Sverige [1, 2, 4, 6]. En av dessa studier [1] har även följts upp med ytterligare en artikel [7]. Dessutom har sju observationsstudier av en korttidsversion av CST sammanställts i en icke-systematisk översikt [8]. Dessa studier är genomförda i Storbritannien och Italien varav två av studierna har genomförts med etniska minoritetsgrupper (pakistaner och afro-karibier bosatta i Storbritannien). Deltagarna hade olika relation till den missbrukande personen: samboende/makar, föräldrar samt vuxna barn.

Jämförelserna har gjorts dels i förhållande till före insatsen, dels i förhållande till en kontrollgrupp utan insats (väntelista), aktiv kontroll (alkoholprevention inte inriktat på coping skills eller psykisk hälsa), andra stödprogram för samma grupp med liknande mål (al- eller nar-anoninspirerade stödprogram), mellan samma program (CST i olika versioner) men som ges i olika dos. Al- eller nar-anoninspirerade stödprogram syftar liksom CST till att hjälpa deltagaren att hantera livet som anhörig till den med missbruksproblem, och att må bättre själv. Den syftar inte till att påverka personen med missbruksproblem, varken till att söka vård eller hjälp eller till minskat drickande och relaterade problem.

Det finns också andra skillnader mellan de olika studierna som refererats ovan. En av studierna [4] exkluderade deltagare vars missbrukande anhöriga hade en historia av våld i hemmet, medan en annan [6] medvetet inkluderade dessa och därmed utgjorde ungefär halva populationen. Medan två andra studier [1, 7] handlade om vuxna barn till personer med alkoholmissbruk, så handlar övriga studier främst om partners.

En studie [4] rekryterade medvetet sina deltagare vars makar redan var i behandling och dem vars makar inte var det och inte hade varit i behandling. Alla personer med identifierade problem var antingen diagnostiserade som beroende, eller hade tydliga alkoholproblem, vilket indikerades av höga AUDIT- eller MAST-poäng. Översikten av observationsstudier [8] hade dock inte angivit detta klart.

De interventioner som studerats varierade stort i omfattning. Två studier [2, 6] innehöll två timmar per vecka av gruppsessioner under åtta veckor och en annan [4] erbjöd därutöver ytterligare lika mycket i stödgrupp. Den studien prövade olika versioner: Efter en timmes information randomiserades deltagarna till tre grupper, varav en grupp fick individuell träning fyra gånger 90 min, en fick tolv sessioner i grupp (totalt 18 timmar) och en grupp ingen ytterligare insats. I ytterligare två studier [1, 7] gavs en kort insats, två gånger två timmar, med motsvarande aktiv kontroll och en annan grupp halva denna insats. Observationsstudierna [8] innefattade en manualiserad korttidsversion (5-step), men det är oklart hur många sessioner som ingått.

Studierna visar att framför allt långtidsversionerna (mer än 16 timmars sammanlagd sessionstid) har positiva och kliniskt relevanta effekter på deltagarnas psykiska hälsa och upplevelse av svårigheter, men att dessa till del uteblir i kortversionerna. Effekten på psykisk hälsa tycks i kortversionerna inte vara relaterad till vare sig coping eller den egna alkoholkonsumtionen, utan kan vara uttryck för mer allmänt omhändertagande. Det fanns också måttliga positiva indirekta effekter på inträde i behandling och alkoholkonsumtion hos personen som missbrukar. Det är en styrka för överförbarhet att studierna kommer från flera länder samt inkluderar olika populationer. Trots att åtgärdens syfte är att träna deltagarnas ”coping skills” så verkar den inte ha haft någon inverkan på detta, vilket är en svaghet.

Saknas någon information i studierna?

Studierna saknar information om vilka grupper som inte lämpar sig för åtgärden.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Hansson, H, Rundberg, J, Zetterlind, U, Johnsson, KO, Berglund, M. An intervention program for university students who have parents with alcohol problems: a randomized controlled trial. Alcohol and Alcoholism. 2006; 41(6):655-63.
  2. Dittrich, JE, Trapold, MA. A treatment program for wives of alcoholics: An evaluation. Bulletin of the Society of Psychologists in Addictive Behaviors. 1984; 3(2):91-102.
  3. Orford, J, Guthrie, S, Nicholls, P, Oppenheimer, E, Egert, S, Hensman, C. Self-reported coping behavior of wives of alcoholics and its association with drinking outcome. Journal of studies on alcohol and drugs. 1975; 36(09):1254-67.
  4. Zetterlind, U, Hansson, H, Åberg-Örbeck, K, Berglund, M. Effects of coping skills training, group support, and information for spouses of alcoholics: a controlled randomized study. Nordic journal of psychiatry. 2001; 55(4):257-62.
  5. Elgán, TH, Hansson, H, Zetterlind, U, Kartengren, N, Leifman, H. Design of a Web-based individual coping and alcohol-intervention program (web-ICAIP) for children of parents with alcohol problems: study protocol for a randomized controlled trial. BMC public health. 2012; 12(1):35.
  6. Rychtarik, RG, McGillicuddy, NB. Coping skills training and 12-step facilitation for women whose partner has alcoholism: effects on depression, the partner's drinking, and partner physical violence. Journal of consulting and clinical psychology. 2005; 73(2):249-61.
  7. Hansson, H, Rundberg, J, Zetterlind, U, Johnsson, KO, Berglund, M. Two‐Year Outcome of an Intervention Program for University Students Who Have Parents With Alcohol Problems: A Randomized Controlled Trial. Alcoholism: Clinical and Experimental Research. 2007; 31(11):1927-33.
  8. Copello, A, Templeton, L, Orford, J, Velleman, R. The 5-Step Method: Evidence of gains for affected family members. Drugs: education, prevention and policy. 2010; 17(s1):100-12.

Arbetsdokument

Psykosociala stödinsatser

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00