Amfetaminberoende med samtidig adhd

  • Tillstånd: Amfetaminberoende med samtidig adhd
  • Åtgärd: Metylfenidat

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och att forskning förväntas.

Kommentar: Rekommendationen gäller inte metylfenidats effekt på adhd-symtomen.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Adhd är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av bristande uppmärksamhet eller hyperaktivitet och impulsivitet. För att få denna diagnos krävs att vissa symtom debuterat redan i barndomen, före sju års ålder, och att störningarna är genomgripande och inte relaterade till annan sjukdom som exempelvis bipolär sjukdom eller schizofreni. Amfetaminberoende i studien utgår från definitionen i DSM IV. Det finns en betydande samsjuklighet mellan adhd och amfetaminberoende, samt andra beroenden och psykiatriska tillstånd, och behandlingsresultaten i denna grupp är sämre än hos de patienter som bara lider av ett av tillstånden.

Metylfenidat är ett centralstimulerande läkemedel som har god effekt på symtom vid adhd. Det verkar genom att hämma återupptaget av dopamin och noradrenalin. Det finns en beroendepotential, men preparatet ger inte upphov till samma intensiva eufori som kokain eller amfetamin. I de aktuella studierna används en särskild beredning med förlängd frisättning som kallas osmotic release oral system (OROS) som doseras en gång om dagen och ska enligt uppgift ge en mer stabil plasmakoncentration över dygnet, vilket minskar risk för biverkningar och ökar effektiviteten när rätt dos har uppnåtts.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av metylfenidat med förlängd frisättning (OROS) på andelen negativa urinprover (amfetamin, övrig narkotika och all narkotika) jämfört med placebo vid amfetaminberoende med samtidig adhd.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Metylfenidat är en centralstimulerande substans som medför risk för missbruk och beroendeutveckling. Det kan vidare ge maniska eller psykotiska symtom och är kontraindicerat vid förekomst av flera psykiatriska sjukdomar. Det kan också ge kardiovaskulära rubbningar, varför existerande kardiovaskulära sjukdomar eller cerebrovaskulära rubbningar också utgör en kontraindikation.

Vilka studier ingår i granskningen?

Behandling med metylfenidat med förlängd frisättning amfetaminberoende med samtidig adhd har studerats i två randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 78 personer.

Den första studien [1] är en pilotstudie på 24 patienter som får placebo eller metylfenidat, titrerat till högst 78 mg per dag, i tolv veckor. I den studien var patienterna 18–65 år, i genomsnitt 37 år, och 79 procent var män. De primära effektmåtten avseende missbruket var andel urinprover negativa för amfetamin respektive övrig narkotika. Det fanns också andra effektmått som inte är inkluderade i denna granskning som rör kvarstannande i studien och missbruk enligt Timeline Follow-Back (TLFB). Sammanfattningsvis såg man ingen effekt av medicineringen på vare sig adhd eller missbruket. I denna studie drog man slutsatsen att doserna kan ha varit för låga, eftersom patienterna var amfetaminberoende och amfetamin ju är centralstimulerande precis som metylfenidat.

Samma forskargrupp ligger bakom nästa studie [2, 3] som är en uppföljande studie med högre dosering av metylfenidat. I denna studie ingår 54 patienter varav samtliga var män rekryterade från tre fängelser i Stockholmstrakten, 18–65 år med en genomsnittsålder på 41,5 år. Patienterna fick placebo eller metylfenidat med förlängd frisättning, titrerat till högst 180 mg per dag under 24 veckor. De primära effektmåtten var andel urinprover negativa för amfetamin, övrig narkotika samt all narkotika. Uteblivet urinprov räknades som positivt för narkotika Det fanns också en mängd sekundära effektmått som inte redovisas i denna granskning, bland annat olika skattningsskalor för adhd-symtom, självrapportering av droganvändning genom TLFB samt en skattningsskala för craving (drogsug). I denna studie såg man en effekt av metylfenidat jämfört med placebo på både missbrukssymtom samt adhd-symtom.

Evidensstyrkan är otillräcklig främst på grund av att det i den tidigare mindre studien är oklart kring hur blindning upprätthållits under randomiseringsförfarandet, behandlingen och bedömningen. I den senare studien var följsamheten till behandlingen låg och bortfallet stort vid uppföljning.

Saknas någon information i studierna?

Större välgjorda randomiserade studier med deltagare från andra kontexter vore önskvärt. Studierna behöver också inkludera behandlingsgrupper som får olika dosering för att klarlägga sambanden mellan dos och effekt.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Konstenius, M, Jayaram-Lindstrom, N, Guterstam, J, Beck, O, Philips, B, Franck, J. Methylphenidate for attention deficit hyperactivity disorder and drug relapse in criminal offenders with substance dependence: a 24-week randomized placebo-controlled trial. Addiction (Abingdon, England). 2013.
  2. Konstenius, M, Jayaram-Lindstrom, N, Guterstam, J, Beck, O, Philips, B, Franck, J. Methylphenidate for attention deficit hyperactivity disorder and drug relapse in criminal offenders with substance dependence: a 24-week randomized placebo-controlled trial. Addiction (Abingdon, England). 2014; 109(3):440-9.
  3. Corrigendum. Addiction (Abingdon, England). 2014; 109(9):1571-2.

Arbetsdokument

Samsjuklighet

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00