Alkoholmissbruk eller -beroende

  • Tillstånd: Alkoholmissbruk eller -beroende
  • Åtgärd: Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (ÅP)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en god effekt och en låg kostnad per effekt om den erbjuds i form av gruppbehandling.

Kommentar: Kostnadseffektiviteten är sämre än för motivationshöjande behandling (MET) vid alkoholmissbruk eller -beroende.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholmissbruk och alkoholberoende definieras enligt DSM-III, DSM-III-R, DSM-IV, alternativt definieras alkoholberoende och skadligt bruk enligt ICD-9 eller ICD-10.

Inom missbruks- och beroendevården har kognitiv beteendeterapi (KBT) återfallspreventiva inslag och fokuserar på missbruket eller beroendet. Vidare förekommer behandlingar som inte är KBT, men som har inslag av de metoder som används inom KBT. En sådan behandling är återfallsprevention (ÅP). Behandlingen syftar till att ge yttre (beteendeinriktade) och inre (kognitiva) färdigheter att påverka såväl återfalls- som avhållsamhetsprocessen. De inre färdigheterna handlar bland annat om att tacka nej till alkohol på ett effektivt sätt. Medan de inre färdigheterna handlar om att deltagarna får träna upp sin förmåga att känna igen, undvika och hantera risksituationer för återfall. Behandlingen kan också innehålla inslag om hur man kan hitta stödjande umgänge och nätverk, och om att ha en balanserad livsstil.

KBT syftar generellt till att underlätta för personer att förstå och hantera problematiska tankar, känslor och beteenden samt att skapa mer realistiska och funktionella sådana. Tillsammans med behandlaren formulerar klienten eller patienten mål för vad han eller hon vill uppnå med behandlingen och arbetar sedan enligt en fastlagd struktur för att nå dessa mål. Man använder sig av metoder såsom kartläggning av tankar, känslor, reaktioner och beteenden samt exponering. Hemuppgifter en viktig del av behandlingen, där nya förhållningssätt testas och följs upp. Behandlingen kan ske individuellt eller i grupp.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid alkoholberoende ger KBT eller ÅP

  • en likvärdig effekt på alkoholkonsumtion som andra psykologiska eller psykosociala behandlingar (starkt vetenskapligt underlag)
  • en liten effekt på alkoholkonsumtion jämfört med sedvanlig behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

KBT eller ÅP vid alkoholberoende har studerats i nio randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 2 932 personer. En del av studierna finns sammanfattade i en systematisk översikt som utvärderar framför allt ÅP vid alkoholberoende eller drogberoende [1]. Jämförelsegrupperna i översikten utgjordes dels av sedvanlig behandling (två studier), dels av annan psykologisk och psykosocial behandling som tolvstegsbehandling, motivationshöjande behandling eller interpersonell psykoterapi (sju studier). Uppföljning gjordes efter avslutad behandling eller efter 12 och 15 månader.

KBT eller ÅP visade sig ha en likvärdig effekt på alkoholkonsumtion jämfört med annan psykologisk och psykosocial behandling, det vill säga visar en god effekt på alkoholkonsumtion och nykterhet. En liten studie, där deltagarna fick interpersonell psykoterapi, visade dock bättre effekt på alkoholkonsumtion än KBT eller ÅP. Men en signifikant förbättring sågs för båda insatserna jämfört med före behandlingarna.

Jämfört med sedvanlig behandling hade KBT eller ÅP en liten positiv effekt på alkoholkonsumtion i den ena studien (konfidensintervall (KI): 0,01–0,72, effektstorlek 0,36). Den andra studien visade inte några säkerställda skillnader avseende antal dagar med tungt drickande, men sekundäranalyser visade att KBT/ÅP-gruppen hade längre tid till första återfall och en minskad alkoholkonsumtion per dryckesdag jämfört med gruppen som fick sedvanlig behandling.

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Åtgärden KBT eller ÅP bedöms vara förenad med en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår om den ges i grupp och en måttlig kostnad om den ges individuellt.

Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Bedömningen bygger därför på en skattning baserad på potentiella besparingar om missbruket eller beroendet upphör, hälsovinster och kostnader för åtgärden. Enligt skattningen blir kostnaden per kvalitetsjusterade levnadsår låg om KBT eller ÅP i grupp leder till två veckors nykterhet. Bedömningen är att KBT eller ÅP i grupp kan ge detta resultat. Om KBT eller ÅP i individuell form leder till fyra månaders nykterhet bedöms behandlingen medföra en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår och om den leder till två månaders nykterhet bedöms behandlingen medföra en måttlig kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår. Bedömningen är att KBT eller ÅP individuellt kan leda till det senare.

Referenser

  1. Magill, M, Ray, LA. Cognitive-behavioral treatment with adult alcohol and illicit drug users: a meta-analysis of randomized controlled trials. Journal of studies on alcohol and drugs. 2009; 70(4):516-27.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40