Alkoholmissbruk eller -beroende

  • Tillstånd: Alkoholmissbruk eller -beroende
  • Åtgärd: Webbaserad behandling

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för personer med missbruk eller beroende av alkohol.

Kommentar: En liknande åtgärd, webb- och datorbaserad rådgivning, tas upp i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, och rekommenderas där för personer med riskbruk av alkohol.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholmissbruk och alkoholberoende definieras enligt DSM-III, DSM-III-R, DSM-IV, alternativt definieras alkoholberoende och skadligt bruk enligt ICD-9 eller ICD-10. Webbaserad behandling avser psykoterapi eller annan behandling som förmedlas via internet.

Deltagaren får textmaterial samt uppgifter att göra på egen hand i hemmet. Åtgärden kan vara i självhjälpsform eller omfatta kon-takt och feedback från en behandlare.

Vilken effekt har åtgärden?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av webbaserad behandling vid alkoholmissbruk eller -beroende.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en randomiserad kontrollerad studie [1]. Vid översynen 2017 identifierades en systematisk översikt [2]. Denna studie bedöms inte förändra slutsatserna och har därför inte inkluderats i underlaget.

Deltagarna i den randomiserade kontrollerade studien rekryterades via webb, TV, annonser och kriteriet var en veckokonsumtion över 15/22 enheter alkohol, det vill säga en riskbruksgrupp. Medelkonsumtionen var emellertid hög med en medelkonsumtion på 41,9 glas (10 g), och 81 procent uppfyllde kriterierna för alkoholberoende enligt DSM-IV. I studien stu-derades effekten av en särskild webbaserad behandling på tolv sessioner, som leddes av en terapeut, men där all kontakt skedde indirekt via nätet.

Mellangruppseffekten mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen, som varannan vecka fick e-post med motiverande meddelanden och liknande, beräknades till effektstorlek d = 1,21. Skillnaden mellan grupper-na i minskad alkoholkonsumtion efter tre månader var 25,6 glas (konfidensintervall (KI): 15,69–35,80, p < 0,001) till förmån för den mer omfattande insatsen. Bortfallet i interventionsgruppen var synnerligen högt (54 procent) och uppföljning gjordes endast vid ett tillfälle, efter tre månader. Underlaget bedöms därför som otillräckligt för att dra någon slutsats om effekten av webbaserad behandling vid alkoholberoende.

Tre systematiska översikter rörande webbehandling som riktade sig till personer med alkoholproblematik hittades vid litteratursökningen våren 2012 [3-5] samt ytterligare en som identifierades under arbetets gång [6]. En genomgående svårighet i sammanhanget är att tillståndet eller graden av alkoholproblematik sällan definierats särskilt väl och inklusion i studier inom området oftast bygger på uppgiven konsumtion eller antal poäng på olika skattningsskalor. Översikterna har därför inte inkluderats i ge-nomgången.

I meta-analysen av Riper och kollegor anges en medel effektnivå på g = 0,39 (konfidensintervall (KI): 0,23–0,57) för minskning av alkoholkonsumtionen med webbaserad intervention baserat på sju stud-ier [7-13]. Analyser visar en signifikant skillnad mellan enstaka webbsessioner huvudsakligen av testkaraktär (g = 0,27, 95 procent konfidensintervall (KI): 0,11–0,43) och flera webbsessioner av behandlingskaraktär (g = 0,61, 95 procent konfidensintervall (KI): 0,33–0,90). Dock är det oklara kriterier för inklusion i de olika studierna, och även om personer med alkoholmissbruk och alkoholberoende troligen finns med bland dem som sökt sig till de olika webbsidorna är det osäkra data för den gruppen.

Saknas någon information i studierna?

Se ovan.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Postel, MG, Haan, HA, ter Huurne, ED, Becker, ES, Jong, CA. Effectiveness of a web-based intervention for problem drinkers and reasons for dropout: randomized controlled trial.  Journal of Medical Internet Research; 2010. s. e68.
  2. Sundstrom, C, Blankers, M, Khadjesari, Z. Computer-Based Interventions for Problematic Alcohol Use: a Review of Systematic Reviews. International journal of behavioral medicine. 2016.
  3. Bewick, BM, Trusler, K, Barkham, M, Hill, AJ, Cahill, J, Mulhern, B. The effectiveness of web-based interventions designed to decrease alcohol consumption--a systematic review. Prev Med. 2008; 47(1):17-26.
  4. Riper, H, Spek, V, Boon, B, Conijn, B, Kramer, J, Martin-Abello, K, et al. Effectiveness of E-self-help interventions for curbing adult problem drinking: a meta-analysis. J Med Internet Res. 2011; 13(2):e42.
  5. Vernon, ML. A review of computer-based alcohol problem services designed for the general public. J Subst Abuse Treat. 2010; 38(3):203-11.
  6. White, A, Kavanagh, D, Stallman, H, Klein, B, Kay-Lambkin, F, Proudfoot, J, et al. Online alcohol interventions: a systematic review. J Med Internet Res. 2010; 12(5):e62.
  7. Boon, B, Huiberts, A. Preventie problematisch alcoholgebruik. Gezond verstand. Evidence-based preventie van psychische stoornissen [Common sense. Evidence-based prevention of mental disorders] Volksgezondheid Toekomstverkenning (VTV) Themarapport. Bilthoven, Netherlands: RIVM/Trimbos Institute; 2006.
  8. Boon, B, Risselada, A, Huiberts, A, Riper, H, Smit, F. Curbing alcohol use in male adults through computer generated personalized advice: randomized controlled trial.  Journal of Medical Internet Research; 2011. s. e43.
  9. Cunningham, JA, Wild, TC, Cordingley, J, Mierlo, T, Humphreys, K. A randomized controlled trial of an internet-based intervention for alcohol abusers.  Addiction (Abingdon, England); 2009. s. 2023-32.
  10. Doumas, DM, Hannah, E. Preventing high-risk drinking in youth in the workplace: a web-based normative feedback program.  Journal of Substance Abuse Treatment; 2008. s. 263-71.
  11. Hester, RK, Delaney, HD. Behavioral Self-Control Program for Windows: results of a controlled clinical trial. J Consult Clin Psychol. 1997; 65(4):686-93.
  12. Hester, RK, Squires, DD, Delaney, HD. The Drinker's Check-up: 12-month outcomes of a controlled clinical trial of a stand-alone software program for problem drinkers. J Subst Abuse Treat. 2005; 28(2):159-69.
  13. Riper, H, Kramer, J, Smit, F, Conijn, B, Schippers, G, Cuijpers, P. Web-based self-help for problem drinkers: a pragmatic randomized trial. Addiction. 2008; 103(2):218-27.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00