Alkoholmissbruk eller -beroende

  • Tillstånd: Alkoholmissbruk eller -beroende
  • Åtgärd: Motivationshöjande behandling (MET)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att MET har en god effekt och en låg kostnad per effekt för såväl individuell behandling som gruppbehandling.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholmissbruk och alkoholberoende definieras enligt DSM-III, DSM-III-R, DSM-IV, alternativt definieras alkoholberoende och skadligt bruk enligt ICD-9 eller ICD-10.

MET vilar på motiverande samtalsmetodik (motivational interviewing, MI) med det tillägget att det finns en manual för hur behandlingen ska genomföras (antal sessioner och innehållet i varje session). Behandlingen tar sin utgångspunkt i en kartläggning (assessment) där medicinska test och frågeformulär av olika slag ingår. Resultatet av kartläggningen återkopplas till klienten eller patienten, möjligen i närvaro av en närstående. Därefter följer ytterligare 3–4 uppföljande samtal baserade på MI-teknik inriktade på hur förändringen ska ske. I de studier som inkluderats i riktlinjerna har MET genomförts i enlighet med den manual som togs fram till det amerikanska projektet Project Match.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid missbruk eller beroende av alkohol ger MET

  • bättre effekt på minskning av alkoholkonsumtionen vid vid tre till sex månaders uppföljning än ingen behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • samma effekt som andra aktiva behandlingar på minskning av alkoholkonsumtionen vid tre till sex månaders uppföljning (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
  • samma effekt som andra aktiva behandlingar på minskning av alkoholkonsumtionen vid tolv månaders uppföljning (starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Det saknas information i studierna om oönskade effekter.

Vilka studier ingår i granskningen?

I Project Match (1997) jämfördes MET (fyra sessioner), tolvsteg (tolv sessioner) samt återfallsprevention (tolv sessioner) avseende en rad alkoholrelaterade effektmått för 952 patienter i öppenvård, och 774 patienter i eftervård efter slutenvård [1]. Sammantaget visade analysen inga skillnader mellan grupperna avseende alkoholkonsumtion vid uppföljning efter tolv månader. Däremot är det viktigt att betona att patienterna som genomgår MET-interventionen i de ingående studierna i samtliga fall minskar sin alkoholkonsumtion signifikant jämfört med konsumtionsmönstret innan de inkluderades i studien. Som exempel kan nämnas att patienterna i Project Match-studien i genomsnitt hade cirka 20 procent helnyktra dagar före studien jämfört med cirka 85 procent vid tolv månaders uppföljning.

I studien av Sellman med flera [2] jämfördes MET (fyra sessioner) med en aktiv behandling (Nondirective reflective listening) och ingen intervention alls avseende alkoholkonsumtion för 125 alkoholberoende patienter. Patienter i MET-gruppen uppvisade färre antal tillfällen under behandlingstiden med högkonsumtion (mer än tio glas vid ett och samma tillfälle) jämfört med den andra aktiva behandlingen och patienter utan vidare behandling. På andra alkoholrelaterade effektmått visade analysen inga skillnader mellan grupperna. I UKATT [3] jämfördes MET (tre sessioner) med en KBT-inspirerad behandlingsmodell med inslag av nätverksbehandling för 742 patienter. Ingen skillnad syntes mellan grupperna i alkoholrelaterade effektmått. I studien av Bien med flera [4] jämfördes MET (fyra sessioner totalt) (kallad MI) med ingen behandling för 32 patienter. Utfallet vid tre månaders uppföljning visade signifikant skillnad mellan grupperna till förmån för MET avseende alkoholkonsumtionen. Vid sex månader var det dock inga skillnader mellan grupperna.

Brown med flera [5] jämförde MET (två sessioner efter assessment) med sedvanlig behandling (AA, gruppterapi, återfallsprevention, fysisk aktivitet) för 28 patienter. Behandlingen skedde under det att patienterna vårdades inneliggande. Vid uppföljning efter tre månader visade patienterna i MET-gruppen signifikant lägre alkoholkonsumtion under uppföljningstiden.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas långtidsuppföljning av effekten av MET (tolv månader och längre) jämfört med ingen behandling alls. I samtliga jämförande studier mellan MET och annan aktiv behandling är den totala behandlingsintensiteten betydligt lägre i MET-interventionerna – oftast enbart 25 procent. Studier där antalet MET-sessioner jämställs med till exempel antalet återfallspreventiva samtal eller tolv-stegssessioner skulle belysa förhållandet mellan betydelsen av typ av intervention och intensitet eller frekvens.

Hälsoekonomisk bedömning

Åtgärden MET bedöms vara förenad med en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår, både i form av individuell behandling och i gruppbehandling.

En hälsoekonomisk analys har beräknat kostnaden till 30 000 kr per kvalitetsjusterade levnadsår. Analysen har kompletterats med egna skattningar baserade på potentiella besparingar om missbruket eller beroendet upphör, hälsovinster och kostnader för åtgärden. Enligt skattningarna blir kostnaden per kvalitetsjusterade levnadsår låg om MET i form av individuell behandling leder till en månads nykterhet. För gruppbehandling krävs endast en veckas nykterhet för att kostnaden per kvalitetsjusterade levnadsår ska bli låg. MET har visat sig ha effekt i form av minskad alkoholkonsumtion i upp till ett år och bedöms därmed vara förenad med en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår.

Referenser

  1. Matching alcoholism treatments to client heterogeneity: treatment main effects and matching effects on drinking during treatment. Project MATCH Research Group. J Stud Alcohol. 1998; 59(6):631-9.
  2. Sellman, JD, Sullivan, PF, Dore, GM, Adamson, SJ, MacEwan, I. A randomized controlled trial of motivational enhancement therapy (MET) for mild to moderate alcohol dependence. J Stud Alcohol. 2001; 62(3):389-96.
  3. UKATT Research Team. Effectiveness of treatment for alcohol problems: findings of the randomised UK alcohol treatment trial (UKATT). BMJ (Clinical research ed). 2005; 10;33(7516):541.
  4. Bien, TH, Miller, WR, Boroughs, JM. Motivational interviewing with alcohol outpatients. Behavioural and Cognitive Psychotherapy. 1993; 21(4):347-56.
  5. Brown, JM, Miller, WR. Impact of Motivational Interviweing on participation and Outcome in Residentioal Alcoholism Treatment. Psychology of Addictive Behaviors 1993; 7(4):211-8.

Arbetsdokument

Psykologisk och psykosocial behandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00