Alkoholberoende

  • Tillstånd: Alkoholberoende
  • Åtgärd: Antidepressiva läkemedel

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att antidepressiva läkemedel kan ha en effekt på alkoholkonsumtionen, men en minskad alkoholkonsumtion har konstaterats för vissa preparat och endast i ett fåtal studier och då för genetiskt definierade undergrupper av alkoholberoende personer.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholberoende i studierna utgår från definitionen i DSM IV.

SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, är en grupp av läkemedel som används vid behandling av depression och vissa ångesttillstånd. SSRI-preparaten utövar sin verkan genom att selektivt hämma återupptaget av serotonin i nervterminalerna. Den fullständiga verkningsmekanismen för SSRI vid alkoholberoende är inte klarlagd. De läkemedel som studerats i de studier som denna granskning redovisar är citalopram, fluoxetin och sertralin.

Övriga antidepressiva läkemedel i denna granskning avser nefazodon och desipramin. Nefazodon är en serotoninreceptorantagonist som även har en svag effekt på återupptaget av serotonin, dopamin och noradrenalin. Läkemedlet drogs in i Sverige och övriga Europa, USA och Kanada 2004 med anledning av att läkemedlet visat sig ge leverpåverkan. Desipramin är ett tricykliskt antidepressivt läkemedel som numera är avregistrerat i Sverige. Det verkar genom att hämma återupptaget av framför allt noradrenalin men även serotonin i viss mån.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid alkoholberoende utan komorbid depression tycks inte läkemedelsbehandling med SSRI ha någon positiv effekt på minskning av alkoholkonsumtion jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag).
  • Vid alkoholberoende utan komorbid depression tycks inte läkemedelsbehandling med övriga antidepressiva läkemedel ha någon positiv effekt på minskning av alkoholkonsumtion (begränsat vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Biverkningsprofilen skiljer sig åt från substans till substans.

Vilka studier ingår i granskningen?

Läkemedelsbehandling med SSRI och andra antidepressiva läkemedel vid alkoholberoende utan komorbid depression har studerats i sju randomiserade kliniska prövningar sammanfattade i en systematisk översikt med meta-analyser [1]. I dessa meta-analyser fann man ingen signifikant effekt av SSRI eller övriga antidepressiva läkemedel på minskning av alkoholkonsumtionen. Av de sju randomiserade kliniska prövningarna var det endast en som hittade en signifikant effekt av behandlingen (fluoxetin) på minskning av alkoholkonsumtionen.

Ytterligare en randomiserad klinisk prövning har identifierats, som studerar effekten av Sertralin på alkoholkonsumtion utifrån 5-HTTLPR-genotyp och ålder för debut av alkoholberoende [3]. Studien pekar på att det kan finnas skillnader i effekt beroende på detta. I studien fann man en positiv effekt av Sertralin på andel dryckesdagar för den grupp som har L’L’-genotyp och late onset alcoholism (det vill säga debut efter 25 års ålder) efter tolv veckors behandlingstid samt vid uppföljning tre månader efter avslutad behandling. Den grupp som hade L’L’-genotyp och early onset alcoholism (det vill säga debut vid 25 års ålder eller yngre) hade istället en signifikant försämrad effekt av Sertralin i förhållande till placebo avseende andel dryckesdagar och dagar med tungt drickande efter tolv veckors behandling. Denna grupp drack alltså signifikant mer då de behandlades med Sertralin än när de fick placebo under behandlingen, men effekten kvarstod inte då behandlingen avlutats. Patienter med S’-genotyp visade ingen signifikant effekt av Sertralin på dryckesdagar eller tunga dryckesdagar vid någon av mätpunkterna.

Saknas någon information i studierna?

Underlaget är relativt litet med endast 228 patienter i den ena analysen och 145 patienter i den andra analysen. Dessa analyser är dessutom utförda på sammanslagningar av flera olika läkemedel. Det vore således önskvärt med fler och större studier för varje enskilt läkemedel. Även effekten av Sertralin utifrån 5-HTTLPR-genotyp och ålder för debut av alkoholberoende vore av intresse att analysera i fler studier.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. Torrens, M, Fonseca, F, Mateu, G, Farre, M. Efficacy of antidepressants in substance use disorders with and without comorbid depression. A systematic review and meta-analysis. Drug and alcohol dependence. 2005; 78(1):1-22.
  2. Kranzler, HR, Armeli, S, Tennen, H. Post-treatment outcomes in a double-blind, randomized trial of sertraline for alcohol dependence. Alcoholism, clinical and experimental research. 2012; 36(4):739-44.
  3. Kranzler, HR, Armeli, S, Tennen, H, Covault, J, Feinn, R, Arias, AJ, et al. A double-blind, randomized trial of sertraline for alcohol dependence: moderation by age of onset [corrected] and 5-hydroxytryptamine transporter-linked promoter region genotype. Journal of clinical psychopharmacology. 2011; 31(1):22-30.

Arbetsdokument

Läkemedelsbehandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00