Alkoholberoende

  • Tillstånd: Alkoholberoende
  • Åtgärd: Disulfiram (Antabus)

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att disulfiram har god effekt och låg kostnad per effekt.

Kommentar: Dock krävs provtagning och uppföljning på grund av leverpåverkan.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholberoende, behandling med disulfiram.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid alkoholberoende ger läkemedelsbehandling med disulfiram

  • en ökning av andelen helnyktra jämfört med placebo (odds ratio (OR): 1,59, konfidensintervall (KI): 1,07–2,37) (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
  • en ökning av andelen helnyktra jämfört med andra läkemedel (starkt vetenskapligt underlag).
  • större minskning av alkoholkonsumtion jämfört med placebo (starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Disulfiram har flera väl beskrivna biverkningar. Flertalet av dessa är av mild till måttlig svårighetsgrad. Dock förekommer i sällsynta fall även allvarliga biverkningar, främst leverskador, där även dödsfall finns rapporterade.

Vilka studier ingår i granskningen?

En stor och tongivande studie genomförd av Fuller med flera 1986 [1] har allmänt tolkats som negativ för disulfirambehandling, då andel helnyktra efter tolv månader inte var signifikant större än för placebo. Dock hade disulfiramgruppen signifikant färre dryckesdagar. Vidare genomfördes disulfirambehandlingen utan övervakning. Sedermera har ett flertal studier med övervakat disulfiramintag visat på signifikant bättre resultat för disulfiram än för jämförelsegrupper som antingen fått placebo eller annan behandling. I studier där tablettintaget bevittnats, antingen av anhöriga eller av sjukvårdspersonal, ses således bättre resultat än där sådan kontroll inte förekommit.

I en systematisk litteraturöversikt (SÖ) ingår elva randomiserade och kontrollerade studier som övervägande visar bättre effekt för disulfiramgrupper än för kontrollgrupper [2]. I fyra studier från Indien finner man såväl signifikant större andel helnyktra vid uppföljning, som längre tid till första återfall jämfört med naltrexon, akamprosat och topiramat. I en finsk studie finner man signifikant fler dagar till första återfall för disulfiram jämfört med naltrexon och akamprosat. I en mindre österrikisk studie av ungdomar finner man signifikant större andel helnyktra med disulfiram än med placebo. I flertalet av dessa sex studier har övervakningen bestått i att en anhörig bevittnat tablettintaget, men i vissa fall har sjukvårdspersonal stått för övervakningen. I fyra studier, två med övervakning och två utan, sågs inga signifikanta skillnader mellan disulfiram och jämförelsegrupperna. I tre av dessa studier sågs icke signifikant bättre resultat för disulfiram (bland annat i den ovan omnämnda studien av Fuller med flera), i den fjärde, en italiensk studie där disulfiram jämfördes med GHB och naltrexon, sågs icke signifikant sämre resultat för disulfiram.

Endast två mindre meta-analyser kunde genomföras inom ramen för denna SÖ på grund av stor heterogenitet mellan studierna. I båda ses fördel för disulfiram jämfört med placebo, i det ena fallet, där två studier av Fuller ingår, sträcker sig konfidensintervallet något över 1 (odds ratio [OR]: 1,48, konfidensintervall [KI]: 0,98–2,23). I det andra ingår Fullerstudierna plus den österriskiska ungdomsstudien, vilket ger ett odds ratio (OR) på 1,59 (konfidensintervall [KI]: 1,07–2,37).

Sammanfattningsvis jämförde tre studier disulfiram (utan övervakning) med placebo, odds ratio (OR): 1,59 (konfidensintervall [KI]: 1,07–2,37), sex studier jämförde disulfiram (med övervakning i fem studier, utan övervakning i en) med annan farmakologisk behandling och visade en signifikant effekt till interventionsgruppens fördel i fyra studier och icke-signifikant skillnad (till interventionsgruppens nackdel) i en studie.

Utöver den systematiska översikten återfanns även en multicenterstudie från Storbritannien [3]. I den sågs signifikant mindre alkoholkonsumtion i interventionsgruppen, som fick övervakat disulfiram, än i den placebobehandlade kontrollgruppen. Dock sågs trots tät och aktiv behandlingskontakt avtagande effekt under de sex uppföljningsmånaderna och ingen signifikant skillnad mellan grupperna den sista månaden.

Saknas någon information i studierna?

Det saknas långtidsuppföljning av effekten av disulfirambehandling.

Hälsoekonomisk bedömning

Behandling med disulfiram bedöms vara förenad med en låg kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår.

Insatsen ökar andelen helnyktra jämfört med andra läkemedel eller placebo. Det är därför mycket sannolikt att behandlingen leder till kostnadsbesparingar och vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Bedömningen bygger därför på en skattning baserad på potentiella besparingar om missbruket eller beroendet upphör, hälsovinster och kostnader för åtgärden. Enligt skattningen blir kostnaden per kvalitetsjusterade levnadsår låg om behandlingen leder till en veckas nykterhet. Det bedöms som troligt att insatsen leder till det. Behandlingen bedöms medföra en låg kostnad även då kostnaden för ett flertal behandlingskontakter inkluderats. Kostnadseffektivitetsberäkningen har dock inte tagit hänsyn till kostnader förenade med en eventuell övervakning av intaget av disulfiram.

Referenser

  1. Fuller, RK, Branchey, L, Brightwell, DR, Derman, RM, Emrick, CD, Iber, FL, et al. Disulfiram treatment of alcoholism. A Veterans Administration cooperative study. JAMA : the journal of the American Medical Association; 1986. p. 1449-55.
  2. Jørgensen, CH, Pedersen, B, Tønnesen, H. The efficacy of disulfiram for the treatment of alcohol use disorder. Alcoholism, clinical and experimental research. 2011; 35(10):1749-58.
  3. Chick, J, Gough, K, Falkowski, W, Kershaw, P, Hore, B, Mehta, B, et al. Disulfiram treatment of alcoholism. Br J Psychiatry. 1992; 161:84-9.

Arbetsdokument

Läkemedelsbehandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40