Alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens

  • Tillstånd: Alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens
  • Åtgärd: Antihistaminer

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att antihistaminer inte har effekt på abstinensepilepsi och delirium. Läkemedlet är dessutom behäftat med en kramptröskelsänkande effekt och riskerar utlösa abstinensepilepsi med komplicerande förlopp.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholabstinens är ett tillstånd som inträder när en längre tids omfattande alkoholintag upphör, i allmänhet hos alkoholberoende personer. Tillståndet innebär dels en rad symtom och kliniska manifestationer (oro, ångest, tremor, takykardi, hypertension, sömnsvårigheter), dels risk för e framför allt två abstinenskomplikationer [1]: abstinensepilepsi [2] och delirium tremens [3]. Alkoholabstinens är ett i många fall obehagligt och potentiellt allvarligt tillstånd. Behandlingsmålen får anses vara symtomlindring avseende abstinenssymtom och prevention av de båda abstinenskomplikationerna.

I Sverige har behandlingsevidensen för läkemedelsbehandling sammanfattats – förutom i föregående upplaga av nationella riktlinjer – i SBU-rapporten 2001 [4] och i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation [5].

En av de preparatgrupper som har använts, däribland i Sverige, är antihistaminergt verkande preparat med sederande effekter. Denna granskning rör förekomsten av placebo-kontrollerade studier för sådana preparat.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid alkoholabstinens har hydroxizin inte bättre effekt än placebo avseende prevention av abstinensepilepsi och delirium tremens (måttligt starkt vetenskapligt underlag).
  • För övriga antihistaminer saknas vetenskapligt underlag.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I Kaim med fleras studie [6] beskrivs flera oönskade effekter av allvarligt slag, men det är oklart om dessa beror på behandlingen eller på ett abstinenssyndrom som inte behandlas med bättre effekt än placebo. Även retrospektiva data [7] och case-rapporter [8] rapporterar förekomst av svåra abstinenskomplikationer hos hydroxizin-behandlade patienter. I Schwarz och Fjelds studie rapporteras att två fall av epilepsi inträffade kort efter att hydroxizin hade administrerats, och i gruppen förekom också fall av hallucinos [9].

Vilka studier ingår i granskningen?

Inga systematiska översikter har identifierats som analyserar antihistaminer i jämförelse med placebo. Manuella litteratursökningar har här gjorts för vart och ett av de antihistaminerga preparat som har misstänkts kunna förekomma i dokumenterad behandling av alkoholabstinens.

En litteratursökning för hydroxizin har identifierat två studier som jämför substansen med placebo. Hydroxizin är ett antihistaminergt verkande preparat som i Sverige är välkänt under försäljningsnamnet Atarax, och som används som ångestlindrande, lugnande och klådstillande läkemedel (www.fass.se).

En av de två identifierade studierna [9] har ett litet material (30 patienter) där nio av femton hydroxizin-behandlade patienter faller bort ur studien, i flera fall på grund av svåra abstinenskomplikationer. Två fall av epilepsi inträffar kort efter given läkemedelsbehandling. Data är något otydliga och grupperna är svåra att jämföra då data inte redovisas för jämförelser vid baslinje. Studien inkluderas därför inte i granskningen. Palestine med flera inkluderade hydroxizin i sin studie, i jämförelse med haloperidol och mesoridazine, men då studien inte innehöll någon placebo-grupp inkluderas den inte här [10].

Litteratursökningar avseende propiomazin, alimemazin eller antihistaminer som grupp adderade inga ytterligare träffar. Det kan understrykas att alimemazin, välkänt i Sverige som Theralen, har haft en omfattande användning i landet som ospecifikt sedativum, bland annat i alkoholabstinens. Trots detta finns det för preparatet ingen tillgänglig vetenskaplig dokumentation.

En studie [11] använde promethazine, men inte ensamt utan i kombination med meprobamat. Här fanns inte heller någon placebo-grupp.

Den ena av de två identifierade placebo-kontrollerade studierna om hydroxin, Kaim med fleras studie från 1969, hade abstinensepilepsi och delirium tremens som utfallsvariabel och inkluderas här. Studien randomiserade patienter med alkoholabstinens till en bensodiazepin, ett antipsykotikum, tiamin, hydroxizin eller till placebo. För effektmåtten abstinensepilepsi och delirium tremens var hydroxizin inte signifikant bättre än – och i absoluta tal likvärdigt med – placebo [6].

Inga ytterligare studier har prövat antihistaminer mot placebo under fyra decennier. Mot bakgrund av den bristfälliga effekten i Kaims studie och den höga andelen komplikationer i studierna är det inte sannolikt att det kommer att göras undersökningar som på ett avgörande sätt uppvisar bättre resultat för den här preparatgruppen. Förekomsten av svåra komplikationer (såsom delirium tremens och kramper) stöds också av en retrospektiv genomgång av alkoholavgiftningar med hydroxizin [7] och i case-rapporter om abstinenskramper hos patienter som har behandlats med preparatet [8].

Saknas någon information i studierna?

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. McKeon, A, Frye, MA, Delanty, N. The alcohol withdrawal syndrome. Journal of neurology, neurosurgery, and psychiatry. 2008; 79(8):854-62.
  2. Hughes, JR. Alcohol withdrawal seizures. Epilepsy & behavior : E&B. 2009; 15(2):92-7.
  3. DeBellis, R, Smith, BS, Choi, S, Malloy, M. Management of delirium tremens. Journal of intensive care medicine. 2005; 20(3):164-73.
  4. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem: en evidensbaserad kunskapssammanställning. Vol. 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2001.
  5. Läkemedelsverket. Behandling vid alkoholabstinens – ny rekommendation. Läkemedelsverket. . 2010.
  6. Kaim, SC, Klett, CJ, Rothfeld, B. Treatment of the acute alcohol withdrawal state: a comparison of four drugs. The American journal of psychiatry. 1969; 125(12):1640-6.
  7. Dilts, SL, Keleher, DL, Hoge, G, Haglund, B. Hydroxyzine in the treatment of alcohol withdrawal. The American journal of psychiatry. 1977; 134(1):92-3.
  8. Hudson, FG, McGowan, JM, Renninger, ME, Foster, CA. Grand-mal seizures in two patients in acute alcohol withdrawal after treatment with hydroxyzine. Quarterly journal of studies on alcohol. 1967; 28(4):731-3.
  9. Schwarz, L, Fjeld, SP. Hydroxyzine in the treatment of alcoholic withdrawal syndrome. Behavioral neuropsychiatry. 1969; 1(4):7-9.
  10. Palestine, ML. Drug treatment of the alcohol withdrawal syndrome and delirium tremens. A comparison of haloperidol with mesoridazine and hydroxyzine. Quarterly journal of studies on alcohol. 1973; 34(1):185-93.
  11. Leivonen, P, Stenij, P, Thesleff, CJ. Experience with three drugs in ambulatory treatment of alcohol patients. Acta psychiatrica Scandinavica Supplementum. 1966; 192:177-81.

Arbetsdokument

Läkemedelsbehandling

 

Kontakt

Stefan Brené
075-247 30 00