Alkoholabstinens

  • Tillstånd: Alkoholabstinens
  • Åtgärd: Neuroleptika

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att abstinenskomplikationer har påvisats i studier där neuroleptika prövats. Läkemedlet är behäftat med en kramptröskelsänkande effekt och riskerar att utlösa abstinensepilepsi med komplicerande förlopp.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholabstinens är ett tillstånd som inträder när en längre tids omfattande alkoholintag upphör, i allmänhet hos alkoholberoende personer. Tillståndet innebär dels en rad symtom och kliniska manifestationer (oro, ångest, tremor, takykardi, hypertension, sömnsvårigheter), dels risk för framför allt två abstinenskomplikationer [1]: abstinensepilepsi [2]och delirium tremens [3]. Alkoholabstinens är ett i många fall obehagligt och potentiellt allvarligt tillstånd. Behandlingsmålen får anses vara symtomlindring avseende abstinenssymtom och prevention av de båda abstinenskomplikationerna. I Sverige har behandlingsevidensen för läkemedelsbehandling sammanfattats – förutom i föregående upplaga av nationella riktlinjer – i SBU-rapporten 2001 [4] och i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation [5].

Vilken effekt har åtgärden?

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av neuroleptika på abstinenssymtom vid alkoholabstinens.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I Kaim med fleras studie beskrivs flera fall av delirium tremens och epilepsianfall i gruppen som behandlades med antipsykotika, liksom i placebo-gruppen [6]. Risken med kramptröskelsänkande effekt av antipsykotika har uppmärksammats i flera publikationer [7, 8]. I Schwarz studie inträffade ett epilepsianfall kort efter att läkemedelsbehandlingen hade inletts [9].

Vilka studier ingår i granskningen?

Inga systematiska översikter har identifierats som analyserar antipsykotika i jämförelse med placebo på indikationen alkoholabstinens. Ett mindre antal enskilda studier har analyserat antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) som behandling av alkoholabstinens, dock har endast två studier återfunnits där antipsykotika har jämförts med placebo [6, 9]. Därutöver förekommer preparatgruppen som behandling av delirium tremens. Det förekommer även studier där antipsykotika analyseras vid alkoholabstinens i jämförelse med andra preparat (se till exempel Favre med flera 2005, där cyamemazin jämförs med en bensodiazepin [7]), men då placebo-grupp saknas har sådana studier inte inkluderats i denna granskning.

I en av de två studier som jämförde antipsykotika med placebo avseende behandling av abstinens (inte delirium tremens) var resultaten avseende drop-out lika dåliga i den behandlade gruppen som i placebo-gruppen [6]. I den andra studien, också den från 60-talet, var neuroleptika (promazin) endast bättre än placebo för blodtryck och sannolikt inte under hela abstinensbehandlingen (data är otydliga och signifikansberäkningen framgår inte), medan övriga mått inte visade några skillnader. Sammantaget kan det inte anses ha visats att preparatet var bättre än placebo. I behandlad grupp inträffade ett epilepsianfall omedelbart efter att patienten fått promazin [9].

Saknas någon information i studierna?

Framför allt Schwarz med fleras studie [9] innehåller oexakt resultatrapportering och signifikansberäkningar. Dock anges att merparten av effektmåtten inte är signifikanta. Att baslinjedata saknas gör att fyndet avseende den enda uppmätta signifikanta skillnaden är svårvärderat.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. McKeon, A, Frye, MA, Delanty, N. The alcohol withdrawal syndrome. Journal of neurology, neurosurgery, and psychiatry. 2008; 79(8):854-62.
  2. Hughes, JR. Alcohol withdrawal seizures. Epilepsy & behavior : E&B. 2009; 15(2):92-7.
  3. DeBellis, R, Smith, BS, Choi, S, Malloy, M. Management of delirium tremens. Journal of intensive care medicine. 2005; 20(3):164-73.
  4. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem: en evidensbaserad kunskapssammanställning. Vol. 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2001.
  5. Läkemedelsverket. Behandling vid alkoholabstinens – ny rekommendation. Läkemedelsverket. 2010.
  6. Kaim, SC, Klett, CJ, Rothfeld, B. Treatment of the acute alcohol withdrawal state: a comparison of four drugs. The American journal of psychiatry. 1969; 125(12):1640-6.
  7. Favre, JD, Allain, H, Aubin, HJ, Frija-Orvoen, E, Gillet, C, Lejoyeux, M, et al. Double-blind study of cyamemazine and diazepam in the alcohol withdrawal syndrome. Human psychopharmacology. 2005; 20(7):511-9.
  8. Kosten, TR, O'Connor, PG. Management of drug and alcohol withdrawal. The New England journal of medicine. 2003; 348(18):1786-95.
  9. Schwarz, L, Schmidt, H, Jr., Stern, JA. A double-blind trial of the efficacy of promazine in the treatment of alcohol withdrawal syndrome. Diseases of the nervous system. 1968; 29(3):173-7.

Arbetsdokument

Läkemedelsbehandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40