Alkoholabstinens

  • Tillstånd: Alkoholabstinens
  • Åtgärd: Karbamazepin

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

Motivering till rekommendation

Avgörande för rekommendationen är att karbamazepin är ett väl etablerat preparat och har likvärdig effekt på abstinenssymtom som bensodiazepiner.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Alkoholabstinens är ett tillstånd som inträder när en längre tids omfattande alkoholintag upphör, i allmänhet hos alkoholberoende personer. Tillståndet innebär dels en rad symtom och kliniska manifestationer (oro, ångest, tremor, takykardi, hypertension, sömnsvårigheter), dels risk för framför allt två abstinenskomplikationer [1]: abstinensepilepsi [2] och delirium tremens [3]. Alkoholabstinens är ett i många fall obehagligt och potentiellt allvarligt tillstånd. Behandlingsmålen får anses vara symtomlindring avseende abstinenssymtom och prevention av de båda abstinenskomplikationerna.

I Sverige har behandlingsevidensen för läkemedelsbehandling sammanfattats – förutom i föregående upplaga av nationella riktlinjer – i SBU-rapporten 2001 [4] och i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation [5].

Flera antiepileptika har prövats vid alkoholabstinens, och det sannolikt mest etablerade preparatet i gruppen är karbamazepin. Preparatet har bland annat i Sverige använts i stor omfattning i alkoholabstinensbehandling [5].

Vilken effekt har åtgärden?

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av karbamazepin på abstinenssymtom, självskattad behandlingseffekt och arbetsförmåga i jämförelse med placebo.
  • Vid alkoholabstinens ger karbamazepin positiv effekt på abstinenssymtom som är likvärdig med effekten av bensodiazepiner (måttligt starkt vetenskapligt underlag).

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Björkqvist med flera [6] angav signifikant fler biverkningar och oönskade effekter i karbamazepin-gruppen än i placebo-gruppen. Biverkningarna är i viss mån förväntade; vanligast var yrsel och även illamående. Yrsel och andra neurologiska symtom är väldokumenterade för karbamazepin.

Vilka studier ingår i granskningen?

Den senaste Cochrane-översikten [7] som analyserar antiepileptika för behandling av alkoholabstinens analyserar antiepileptika (däribland karmabazepin), på gruppnivå. Denna systematiska översikt begränsas utifrån de här aktuella frågeställningarna då klometiazol (Heminevrin) inkluderas i analyserna som ett antiepileptikum [7], trots att vi i vårt perspektiv snarare betraktar klometiazol som ett preparat korstolerant med alkohol och inte primärt som ett antiepileptikum. Eftersom denna granskning ska analysera karbamazepin används inte de aggregerade beräkningar som har gjorts i Minozzi med fleras Cochrane-översikt. Artiklarna har dock sökts i denna översikt, vilket har identifierat två randomiserade kontrollerade studier av karbamazepin i jämförelse med placebo [6, 8].

Av dessa två placebo-kontrollerade studier redovisas signifikanta resultat endast i en av dem, Björkqvist med fleras studie från Finland [6]. I studien skattades abstinenssymtomen under behandlingsperioden lägre av karbamazepin-behandlade patienter än i placebogruppen (p < 0,01), och ett sammanslaget symptom-score förbättrades från första till andra behandlingsdagen snabbare i den behandlade gruppen (p = 0,01). Därutöver analyserade studien självskattad arbetsförmåga, och karbamazepin-behandlade patienter återfick snabbare sin arbetsförmåga än placebo-gruppen. Måttet anger något oprecist endast om patienten anser sig arbetsförmögen eller inte. Vad gäller effekten av karbamazepin i Björkqvists studie ska det dock noteras att en mycket stor andel svarade även på placebo. När sjuksköterskan skattade effekten angavs att 26 personer i respektive grupp (hur många som ingår i den beräkningen är oklart men intrycket är att det rör sig om completers, 32 respektive 30 personer), vilket talar för att majoriteten svarade både på aktiv behandling och på placebo. Det ska också noteras att studien är gjord i öppen vård, vilket sannolikt innebär en lägre svårighetsgrad i patientgruppen och att andelen med god respons på placebo kan antas vara högre än i ett slutenvårdsmaterial [6]. Bland annat mot detta bedöms det vetenskapliga underlaget vara otillräckligt, och ingen slutsats kan dras.

Utöver granskningen i jämförelse med placebo, har en genomgång av litteraturen också inkluderat studier som jämför karbamazepin med bensodiazepiner. Detta har identifierat tre randomiserade kontrollerade studier [9–11], som visar en frånvaro av skillnader i symtombehandling mellan karbamazepin och bensodiazepiner.

Saknas någon information i studierna?

Flera resultatmått i de aktuella studierna anges utan adekvat signifikansberäkning men skiljer sig visuellt eller i absoluta tal inte mellan grupperna.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.

Referenser

  1. McKeon, A, Frye, MA, Delanty, N. The alcohol withdrawal syndrome. Journal of neurology, neurosurgery, and psychiatry. 2008; 79(8):854-62.
  2. Hughes, JR. Alcohol withdrawal seizures. Epilepsy & behavior : E&B. 2009; 15(2):92-7.
  3. DeBellis, R, Smith, BS, Choi, S, Malloy, M. Management of delirium tremens. Journal of intensive care medicine. 2005; 20(3):164-73.
  4. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem: en evidensbaserad kunskapssammanställning. Vol. 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2001.
  5. Läkemedelsverket. Behandling vid alkoholabstinens – ny rekommendation. Läkemedelsverket. 2010.
  6. Björkqvist, SE, Isohanni, M, Mäkelä, R, Malinen, L. Ambulant treatment of alcohol withdrawal symptoms with carbamazepine: a formal multicentre doubl-blind comparison with placebo. Acta psychiatrica Scandinavica. 1976; 53(5):333-42.
  7. Minozzi, S, Amato, L, Vecchi, S, Davoli, M. Anticonvulsants for alcohol withdrawal. The Cochrane database of systematic reviews. 2010; (3):CD005064.
  8. Stanhope, JM, Curry, KH. The use of carbamazepine in chlormethiazole-modified withdrawal from alcohol. Austr Drug Alcohol Rev. 1989; 8:5-8.
  9. Malcolm, R, Ballenger, JC, Sturgis, ET, Anton, R. Double-blind controlled trial comparing carbamazepine to oxazepam treatment of alcohol withdrawal. The American journal of psychiatry. 1989; 146(5):617-21.
  10. Malcolm, R, Myrick, H, Roberts, J, Wang, W, Anton, RF, Ballenger, JC. The effects of carbamazepine and lorazepam on single versus multiple previous alcohol withdrawals in an outpatient randomized trial. Journal of general internal medicine. 2002; 17(5):349-55.
  11. Stuppaeck, CH, Pycha, R, Miller, C, Whitworth, AB, Oberbauer, H, Fleischhacker, WW. Carbamazepine versus oxazepam in the treatment of alcohol withdrawal: a double-blind study. Alcohol Alcohol. 1992; 27(2):153-8.

Arbetsdokument

Läkemedelsbehandling

 

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40