Om riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende

Dessa riktlinjer är en revidering av 2007 års nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom missbruks- och beroendevården.

I vilken fas är arbetet?

En slutlig version av dessa riktlinjer är nu färdig.

Läs mer om hur vi tar fram nationella riktlinjer.

Varför har riktlinjerna reviderats?

Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år 2007. Sedan dess har det tillkommit ny kunskap och nya frågeställningar inom området. Socialstyrelsens metod för att ta fram nationella riktlinjer har också utvecklats. Det fanns därför ett behov av att revidera riktlinjerna från 2007.

De nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende tar upp följande områden:

  • bedömningsinstrument
  • medicinska test
  • läkemedelsbehandling
  • psykologisk och psykosocial behandling
  • psykosociala stödinsatser
  • behandling vid samsjuklighet
  • psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Att hälso- och sjukvården och socialtjänsten använder kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att behandlingen av missbruk och beroende ska lyckas. Riktlinjerna ökar möjligheterna att sprida kunskap och tydliggör att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienter, klienter och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda en kunskapsbaserad och därigenom god och säker vård och omsorg. De medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården och socialtjänsten får samma kunskap att utgå från.

Indikatorer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer för de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Det saknas i dag datakällor för att kontinuerligt kunna följa flera av de framtagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är många av indikatorerna så kallade utvecklingsindikatorer. Med utvecklingsindikator menas att det behövs ytterligare utvecklingsarbete för att det ska vara möjligt att följa upp indikatorn på nationell nivå.

Projektledning

  • Sakkunniga: Agneta Öjehagen, Ulf Malmström
  • Prioriteringsordföranden: Stefan Borg, Anna von Reis
  • Huvudansvarig i faktaarbetet (bedömningsinstrument): Peter Wennberg
  • Huvudansvarig i faktaarbetet (medicinska test): Olof Beck
  • Huvudansvariga i faktaarbetet (behandling): Sven Andreasson, Claudia Fahlke
  • Huvudansvarig i faktaarbetet (behandling vid samsjuklighet): Agneta Öjehagen
  • Huvudansvariga i faktaarbetet (behandling ungdomar): Thomas Lundqvist, Anders Tengström
  • Projektledare Socialstyrelsen: Maria Branting
  • Delprojektledare, vetenskapligt underlag, Socialstyrelsen: Lena Hansson
  • Projektledare, indikatorer, Socialstyrelsen: Gunilla Ringbäck Weitoft

Prioriteringsgrupp

Prioriteringsgruppen har bestått av 25 personer med bred kompetens och praktisk erfarenhet av missbruks- och beroendevård inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Gruppens arbete innebär av att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet rekommendera och rangordna en aktuell åtgärd vid ett specifikt tillstånd.

Kontakt

Grethe Fochsen
075-247 31 40