Ventrikulära takykardier, strukturell hjärtsjukdom

  • Tillstånd: Ventrikulära takykardier, strukturell hjärtsjukdom
  • Åtgärd: Kateterablation
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad men det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av åtgärden på dödlighet och alternativa behandlingar finns.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ventrikulär takykardi innebär att hjärtats elektriska aktivering utgår från någon av kamrarna och är förhöjd (> 100 slag/min). Tillståndet medför en asynkron och hemodynamiskt ogynnsam sammandragning av hjärtats kammare. Ventrikulär takykardi förekommer framför allt hos patienter med underliggande strukturell hjärtsjukdom, till exempel ischemisk kardiomyopati, och medför betydande sjuklighet och dödlighet.

Ablationsbehandling innebär att man med hjälp av kateter, som förs in i hjärtat, riktar radiofrekvensenergi mot de delar av hjärtats vävnad där rytmrubbningarna uppstår. Ablationsbehandling ges i detta fall med syfte att förhindra återfall i ventrikulär takykardi och därigenom smärtsamma terapier från den implanterbara defibrillatorn (ICD) samt möjligen för att minska risken för plötslig död.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid ventrikulär takykardi hos personer med strukturell hjärtsjukdom ger kateterablation

  • en absolut effekt på 20 procentenheter samt en relativ riskreduktion på 38 procent (95-procentigt konfidensintervall 0,51–0,76) för återfall i ventrikulär takykardi under en uppföljningstid på upp till två år jämfört med medicinsk behandling (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kateterablations på dödlighet för denna patientgrupp.

Effekten av kateterablation är kliniskt relevant eftersom den reducerar antalet ventrikulära takykardier samt smärtsamma ICD-terapier. Ventrikulär takykardi hos denna patientgrupp är ett livshotande tillstånd. De studier som har granskats och värderats vid denna genomgång är dock inte tillräckligt stora för att ge svar på om kateterablation hos dessa patienter kan minska dödlighet. Uppföljningstiden i studierna är också begränsad till två år.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I två av studierna som ingår i den systematiska översikten rapporteras inga komplikationsdata i ablationsgruppen. Poolade data från de tre återstående studierna rapporterar en komplikationsfrekvens på 6,3 procent. Dessa komplikationer innefattar död (1 procent), stroke/TIA (transitorisk ischemisk attack) (1 procent), blödning eller annan vätskeansamling i hjärtsäcken (1 procent), komplett AV-block (1,6 procent) [1].

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en systematisk översikt innefattande fyra randomiserade kontrollerade studier samt en observationell icke-randomiserad studie. Slutsatserna baseras på data från 457 personer för återfall i ventrikulär takykardi och 313 personer för dödlighet.

Saknas någon information i studierna?

För kateterablation vid ventrikulär takykardi saknas information om påverkan på livskvalitet.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Mallidi, J, Nadkarni, GN, Berger, RD, Calkins, H, Nazarian, S. Meta-analysis of catheter ablation as an adjunct to medical therapy for treatment of ventricular tachycardia in patients with structural heart disease. Heart Rhythm. 2011; 8(4):503-10.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54