Uttalad, inte symtomgivande aortainsufficiens samt nedsatt vänsterkammarfunktion eller slutdiastolisk vänsterkammardiameter >70–75 mm eller slutsystolisk vänsterkammardiameter >50–55 mm

  • Tillstånd: Uttalad, inte symtomgivande aortainsufficiens samt nedsatt vänsterkammarfunktion eller slutdiastolisk vänsterkammardiameter >70–75 mm eller slutsystolisk vänsterkammardiameter >50–55 mm
  • Åtgärd: Klaffkirurgi
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad och alternativa behandlingar saknas.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Vid uttalad, inte symtomgivande aortainsufficiens och progredierande vänsterkammarförstoring (slutsystolisk vänsterkammardiameter > 50 mm, slutdiastolisk vänsterkammardiameter > 70 mm), eller nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion (ejektionsfraktion < 55 procent) har kirurgisk behandling effekt (visst vetenskapligt stöd). Patienter som opereras innan eller så snart som dessa kriterier föreligger har en överlevnad jämförbar med jämnåriga friska personer [1].

Det saknas systematiska kunskapsöversikter och randomiserade studier på området. I observationsstudier har man funnit att när uttalad aortainsufficiens föreligger så progredierar asymtomatiska patienter till symtom, nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion eller död med en risk på 3–6 procent per år [2, 3].

Flera studier har visat att överlevnaden efter kirurgi försämras när vänsterkammarens ejektionsfraktion sjunker under den normala. Både vänsterkammarens ejektionsfraktion och symtom ger oberoende information om prognosen. I detta skede försämras den förväntade överlevnaden också efter kirurgi [4]. Även vänsterkammarens slutdiastoliska volym predikterade prognosen (hjärtsvikt, försämrad ejektionsfraktion, död) [1, 5] och utvecklingen av subnormal ejektionsfraktion [3].

Vilka studier ingår i granskningen?

Socialstyrelsens bedömning 2015 är att slutsatserna från 2008 kvarstår och att det därför inte finns behov av ny litteratursökning.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Klodas, E, Enriquez-Sarano, M, Tajik, AJ, Mullany, CJ, Bailey, KR, Seward, JB. Aortic regurgitation complicated by extreme left ventricular dilation: long-term outcome after surgical correction. J Am Coll Cardiol. 1996; 27(3):670-7.
  2. Dujardin, KS, Enriquez-Sarano, M, Schaff, HV, Bailey, KR, Seward, JB, Tajik, AJ. Mortality and morbidity of aortic regurgitation in clinical practice. A long-term follow-up study. Circulation. 1999; 99(14):1851-7.
  3. Peter, M, Hoffmann, A, Parker, C, Luscher, T, Burckhardt, D. Progression of aortic stenosis. Role of age and concomitant coronary artery disease. Chest. 1993; 103(6):1715-9.
  4. Chaliki, HP, Mohty, D, Avierinos, JF, Scott, CG, Schaff, HV, Tajik, AJ, et al. Outcomes after aortic valve replacement in patients with severe aortic regurgitation and markedly reduced left ventricular function. Circulation. 2002; 106(21):2687-93.
  5. Baumgartner, H. Aortic stenosis: medical and surgical management. Heart. 2005; 91(11):1483-8.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – klaffsjukdom

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54