Symtomgivande persisterande förmaksflimmer trots försök med rytmreglerande läkemedelsbehandling

  • Tillstånd: Symtomgivande persisterande förmaksflimmer trots försök med rytmreglerande läkemedelsbehandling
  • Åtgärd: Kateterablation
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad och alternativa behandlingar saknas. Effekten av åtgärden är dock inte lika god som vid paroxysmalt förmaksflimmer.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. Det är den vanligaste arytmin hos vuxna och ökar i förekomst vid ökad ålder samt vid annan hjärt-kärlsjukdom. Man uppskattar att minst 3 procent av den vuxna befolkningen (≥ 20 års ålder) har förmaksflimmer men den verkliga prevalensen är oklar. Förmaksflimmer är inte alltid symtomgivande men medför ofta besvär som hjärtklappning, trötthet och andfåddhet.

Paroxysmalt förmaksflimmer definieras som återkommande episoder som går över spontant inom en vecka och oftast inom 24 timmar. Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret slår om till sinusrytm spontant efter en vecka eller efter konvertering. Permanent förmaksflimmer innebär att flimret är bestående och man har bedömt att konverteringsförsök inte är meningsfullt.

Förekomst av förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke eller systemiska embolier framför allt om man redan tidigare drabbats av stroke, har hög ålder, är kvinna, har diabetes, högt blodtryck, aterosklerotisk sjukdom eller nedsatt hjärtfunktion. Man uppskattar att risken för stroke är likvärdig oavsett om förmaksflimret är paroxysmalt eller permanent. Flimmerpopulationen har en fördubblad mortalitetsrisk jämfört med normalpopulationen.

Flimmer kan delas in i olika typer beroende på symtomens svårighetsgrad enligt en klassificering från European Heart Rhythm Association (EHRA). Vid symtomgivande (EHRA-score ≥ 2) paroxysmalt flimmer finns skäl att söka bibehålla sinusrytm. Antiarytmiska läkemedel kan här öka chansen att hålla förmaksflimmer borta och är i dag förstahandsåtgärd vid rytmreglering av symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer. Även kateterablation med elektrisk isolering av lungvener vilka mynnar i vänster förmak har visats vara effektivt för att förhindra flimmeråterfall. Frågeställningen här är om sådan kateterablation är effektiv och säker vid behandling av uttalat symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer när läkemedelsbehandling inte är effektiv.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid symtomgivande persisterande förmaksflimmer trots försök med rytmreglerande läkemedelsbehandling ger kateterablation

  • en signifikant minskad risk för flimmeråterfall jämfört med fortsatt rytmreglerande läkemedelsbehandling (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kateterablation på mortalitet och emboliska komplikationer.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

I översikterna redovisas allvarliga komplikationer till följd av kateterablation vilka i Parkash översikt uppgavs förekomma i 1,5 procent av ingreppen varav dödsfall förekom hos 0,07 procent.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår två systematiska översikter med delvis samma ingående randomiserade kontrollerade studier [1, 2]. För flimmeråterfall baseras slutsatserna på båda översikterna med 760 respektive 354 personer. Slutsatserna baseras på en översikt för mortalitet och emboliska komplikationer och 137 respektive 167 personer.

Saknas någon information i studierna?

Effekter på viktiga kliniska parametrar såsom överlevnad, stroke och hjärtsvikt saknas. Uppföljningen är också kort (cirka ett år).

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

Referenser

  1. Chen, HS, Wen, JM, Wu, SN, Liu, JP. Catheter ablation for paroxysmal and persistent atrial fibrillation. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 4:CD007101.
  2. Parkash, R, Tang, AS, Sapp, JL, Wells, G. Approach to the catheter ablation technique of paroxysmal and persistent atrial fibrillation: a meta-analysis of the randomized controlled trials. J Cardiovasc Electrophysiol. 2011; 22(7):729-38.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54