Symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer utan att rytmreglerande läkemedelsbehandling med klass I- eller III-preparat först prövats

  • Tillstånd: Symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer utan att rytmreglerande läkemedelsbehandling med klass I- eller III-preparat först prövats
  • Åtgärd: Kateterablation
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad och alternativa, icke-invasiva behandlingar finns.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. Det är den vanligaste arytmin hos vuxna och ökar i förekomst vid ökad ålder samt vid annan hjärt-kärlsjukdom. Man uppskattar att minst 3 procent av den vuxna befolkningen (≥ 20 års ålder) har förmaksflimmer men den verkliga prevalensen är oklar. Förmaksflimmer är inte alltid symtomgivande men medför ofta besvär som hjärtklappning, trötthet och andfåddhet.

Paroxysmalt förmaksflimmer definieras som återkommande episoder som går över spontant inom en vecka och oftast inom 24 timmar. Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret slår om till sinusrytm spontant efter en vecka eller efter konvertering. Permanent förmaksflimmer innebär att flimret är bestående och man har bedömt att konverteringsförsök inte är meningsfullt.

Förekomst av förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke eller systemiska embolier framför allt om man redan tidigare drabbats av stroke, har hög ålder, är kvinna, har diabetes, högt blodtryck, aterosklerotisk sjukdom eller nedsatt hjärtfunktion. Man uppskattar att risken för stroke är likvärdig oavsett om förmaksflimret är paroxysmalt eller permanent. Flimmerpopulationen har en fördubblad mortalitetsrisk jämfört med normalpopulationen.

Flimmer kan delas in i olika typer beroende på symtomens svårighetsgrad enligt en klassificering från European Heart Rhythm Association (EHRA). Vid symtomgivande (EHRA-score ≥ 2) paroxysmalt flimmer finns skäl att söka bibehålla sinusrytm. Antiarytmiska läkemedel kan här öka chansen att hålla förmaksflimmer borta och är i dag förstahandsåtgärd vid rytmreglering av symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer. Även kateterablation med elektrisk isolering av lungvener vilka mynnar i vänster förmak har visats vara effektivt för att förhindra flimmeråterfall. Frågeställningen här är om sådan kateterablation är effektiv och säker som förstahandsåtgärd vid symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

Vid symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer, utan att rytmreglerande läkemedelsbehandling med klass I- eller klass III-preparat först prövats, ger kateterablation

  • ingen effekt på kumulativ flimmerbörda jämfört med rytmreglerande läkemedelsbehandling vid en uppföljningstid på två år (begränsat vetenskapligt underlag)
  • en absolut ökning med 14 procentenheter på andel patienter med flimmerfrihet jämfört med rytmreglerande läkemedelsbehandling (begränsat vetenskapligt underlag).

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kateterablation på livskvalitet vid symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer utan att rytmreglerande läkemedelsbehandling med klass I- eller klass III-preparat först prövats.

Kateterablation är i denna studie minst lika effektiv som antiarytmika för att bibehålla sinusrytm vid paroxysmalt flimmer, men ingreppet medför risk för allvarliga komplikationer.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Andelen allvarliga händelser var lika i båda grupper (25 för kateterablation och 22 för läkemedelsbehandling, p = 0,45), men ett dödsfall orsakades av procedurrelaterad cerebral emboli. Övriga dödsfall (två för kateterablation och fyra för läkemedelsbehandling) kunde inte relateras till insatt behandling.

Vilka studier ingår i granskningen?

I granskningen ingår en prospektiv randomiserad studie [1]. Slutsatserna baseras på 294 patienter för samtliga effektmått.

Saknas någon information i studierna?

Effekter på viktiga kliniska parametrar såsom överlevnad, stroke och hjärtsvikt saknas. Uppföljningen är också relativt kort (två år).

Hälsoekonomisk bedömning

För den yngre patientpopulationen (under 50 år) var kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår låg för kateterablation vid symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer, utan föregående läkemedelsbehandling, jämfört med antiarytmiska läkemedel (viss hälsoekonomisk evidens).

Referenser

  1. Cosedis Nielsen, J, Johannessen, A, Raatikainen, P, Hindricks, G, Walfridsson, H, Kongstad, O, et al. Radiofrequency ablation as initial therapy in paroxysmal atrial fibrillation. N Engl J Med. 2012; 367(17):1587-95.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54