Symtomgivande förmaksflimmer trots frekvensreglerande läkemedelsbehandling

  • Tillstånd: Symtomgivande förmaksflimmer trots frekvensreglerande läkemedelsbehandling
  • Åtgärd: Pacemaker och His-ablation
  • Central rekommendation: Nej

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad och effekten av åtgärden är stor.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet har en stor svårighetsgrad.

Vilken effekt har åtgärden?

  • Pacemakerbehandling tillsammans med His-ablation ger en stabilisering av rytmen och frekvensreglering med subjektiva förbättringar när läkemedelsbehandling varit otillräcklig eller inte tolereras (evidensstyrka 1).

Ingreppet kan enligt registerdata och observationsstudier genomföras med näst intill 100 procents lyckandefrekvens. Komplikationsfrekvensen är mindre än 1 procent.

I en metaanalys av 21 studier, omfattande totalt 1 181 patienter, gav His-ablation signifikanta förbättringar i symtom, livskvalitet, arbetsförmåga, vänsterkammarfunktion samt sjukvårdskonsumtion [1]. Det vetenskapliga värdet av denna metaanalys är dock begränsat eftersom endast två av studierna var randomiserade och kontrollerade.

Resultatet av dessa två studier samt ytterligare tre randomiserade studier, omfattande sammanlagt drygt 200 patienter, visar att objektiva funktionsmått, exempelvis arbetsförmåga och vänsterkammarfunktion, inte förbättras jämfört med läkemedelsbehandling.. Däremot förbättras subjektiva besvär signifikant, framför allt när det gäller palpitationsbesvär [2-5]. I två av studierna [2, 5] inkluderades patienter med paroxysmala förmaksflimmer.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att mortaliteten påverkas vare sig negativt eller positivt efter en His-ablation [6].

Vilka studier ingår i granskningen?

En uppdaterad litteratursökning 2013-03-08 och 2013-04-09 identifierade fyra nya studier inom området [7-10]. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan.

Hälsoekonomisk bedömning

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material.

Referenser

  1. Wood, MA, Brown-Mahoney, C, Kay, GN, Ellenbogen, KA. Clinical outcomes after ablation and pacing therapy for atrial fibrillation : a meta-analysis. Circulation. 2000; 101(10):1138-44.
  2. Marshall, HJ, Harris, ZI, Griffith, MJ, Holder, RL, Gammage, MD. Prospective randomized study of ablation and pacing versus medical therapy for paroxysmal atrial fibrillation: effects of pacing mode and mode-switch algorithm. Circulation. 1999; 99(12):1587-92.
  3. Levy, T, Walker, S, Mason, M, Spurrell, P, Rex, S, Brant, S, et al. Importance of rate control or rate regulation for improving exercise capacity and quality of life in patients with permanent atrial fibrillation and normal left ventricular function: a randomised controlled study. Heart. 2001; 85(2):171-8.
  4. Brignole, M, Menozzi, C, Gianfranchi, L, Musso, G, Mureddu, R, Bottoni, N, et al. Assessment of atrioventricular junction ablation and VVIR pacemaker versus pharmacological treatment in patients with heart failure and chronic atrial fibrillation: a randomized, controlled study. Circulation. 1998; 98(10):953-60.
  5. Brignole, M, Gianfranchi, L, Menozzi, C, Alboni, P, Musso, G, Bongiorni, MG, et al. Assessment of atrioventricular junction ablation and DDDR mode-switching pacemaker versus pharmacological treatment in patients with severely symptomatic paroxysmal atrial fibrillation: a randomized controlled study. Circulation. 1997; 96(8):2617-24.
  6. Ozcan, C, Jahangir, A, Friedman, PA, Patel, PJ, Munger, TM, Rea, RF, et al. Long-term survival after ablation of the atrioventricular node and implantation of a permanent pacemaker in patients with atrial fibrillation. N Engl J Med. 2001; 344(14):1043-51.
  7. Lim, KT, Davis, MJ, Powell, A, Arnolda, L, Moulden, K, Bulsara, M, et al. Ablate and pace strategy for atrial fibrillation: long-term outcome of AIRCRAFT trial. Europace. 2007; 9(7):498-505.
  8. Chen, L, Hodge, D, Jahangir, A, Ozcan, C, Trusty, J, Friedman, P, et al. Preserved left ventricular ejection fraction following atrioventricular junction ablation and pacing for atrial fibrillation. J Cardiovasc Electrophysiol. 2008; 19(1):19-27.
  9. Brignole, M, Botto, GL, Mont, L, Oddone, D, Iacopino, S, De Marchi, G, et al. Predictors of clinical efficacy of 'Ablate and Pace' therapy in patients with permanent atrial fibrillation. Heart. 2012; 98(4):297-302.
  10. Brignole, M, Botto, G, Mont, L, Iacopino, S, De Marchi, G, Oddone, D, et al. Cardiac resynchronization therapy in patients undergoing atrioventricular junction ablation for permanent atrial fibrillation: a randomized trial. Eur Heart J. 2011; 32(19):2420-9.

Fullständigt kunskapsunderlag

Fullständigt kunskapsunderlag – arytmi

 

Kontakt

Karin Palm
075-247 36 54